Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet ÖRATS

Definition av ÖRATS

1. böjningsform av öra

Exempel på hur man kan använda ÖRATS i en mening

• Till exempel det mänskliga örats hörbarhetsområde som täcker frekvenser mellan ungefär 25 Hz och 20 kHz.
• Hammaren (latin: malleus) är ett ben i örat som medverkar till att förstärka ljudet och är tillsammans med städet och stigbygeln ett av örats tre hörselben, vilka finns i mellanörat.
• Städet (latin: incus) är ett ben i örat som medverkar till att förstärka ljudet och är tillsammans med hammaren och stigbygeln ett av örats tre hörselben, vilka finns i mellanörat.
• Stigbygeln (latin: stapes) är ett ben i örat som medverkar till att förstärka ljudet och är tillsammans med hammaren och städet ett av örats tre hörselben, vilka finns i mellanörat.
• Ytterörat har i uppgift att samla ljud till örats inre delar och få oss att höra varifrån ljud kommer, vilket fungerar dels genom att vi har två öron; när ljudet når ena örat någon millisekund tidigare än det andra (som ju är avgränsat av huvudet) kan vi lokalisera ljudkällan, dels genom att ytteröronens utformning underlättar för att skilja på om ljud kommer framifrån eller bakifrån.
• Om örats spets var avklippt med ett rundat snitt hette det bokpinnsmärke, medan en avskuren bit i vinkel på ena sidan om örats spets kallades för klinka.
• Runt 1871 studerade Breuer örats fysiologi och upptäckte i samband med detta funktionen hos båggångarna, en upptäckt som lade grunden för hur vi idag ser på människans förmåga att avläsa rörelse och position.
• Ovala fönstret (fenestra ovalis eller fenestra vestibuli) är ett av de två membran mellan mellanörat och innerörat som leder ljud för örats hörselceller.
• Även om det fanns äldre studier över örats patologiska anatomi, så var dessa tämligen fåtaliga och berörde mest de fördärvliga följderna av öroninflammationen.
• Extern otit förekommer både hos barn och vuxna och orsakas av att vatten och fukt stör örats naturligt sura miljö och produktion av öronvax med dess skyddande egenskaper.
• Bland utgivna vetenskapliga arbeten av Stangenberg kan nämnas Bidrag till kännedomen om tillståndet hos våra skolbarns hörselorgan, näsa samt svalg (gradualavhandling, 1894), Om syhlitiska affektioner i näsan (1895), Om örats och näsans sjukdomar (1896), Om den nutida behandlingen av varbildande processer i mellanörat (1899), Om stämbandsfibrom (1900), Beiträge zur Kenntniss des Verhältnisses zwischen Diphtherie und Ohrenkrankheiten (1902), Einige Fälle von infektiösen aus dem Mittelohr stammenden Labyrinthaffektionen (1911), Den kroniska otorréns kirurgiska behandling (1912), Om krigsskador å röst- och talorgan (1916) och Om kroniskt empyem i antrum Highmori (1923).
• " Tidskriften Scientific American bekräftade ett år senare den tekniska aspekten av denna fråga, samtidigt som de utelämnade den filosofiska sidan, när de ställde frågan lite omformulerad: "Om ett träd skulle falla på en obebodd ö, skulle det då finnas något ljud?" och gav ett mer tekniskt svar: "Ljud är vibration, överförs till våra sinnen genom örats mekanism och känns igen som ljud endast vid våra nervcentra.
• Det som skiljer arten från andra släktmedlemmar är små anatomiska detaljer som en S-formig hälsporre (calcar), utformningen av örats kanter, kopplingen av svansflyghuden till fötterna och mer styva fransar vid svansflyghudens kanter.
• Jämfört med släktet Eptesicus (enligt ny indelning) och släktet Histiotus är öronen med maximal 20 mm längd mindre, en hudremsa som sammanlänkar öronen saknas, kraniet är brett och inte robust, ögonen är små (liksom hos Eptesicus), håren på ovansidan är med genomsnittlig 8 mm kortare, underarmarna är kortare och örats tragus är smal utan inbuktning.

Förberedelsen av sidan tog: 262,22 ms.