Definition & Betydelse | Svenska ordet ALMANACKOR

Definition av ALMANACKOR

1. böjningsform av almanacka

Exempel på hur man kan använda ALMANACKOR i en mening

• Kyndelsmässodagen (även kallad Marie kyrkogångsdag eller Jungfru Marie kyrkogångsdag i äldre almanackor), till minne av att Jungfru Maria 40 dagar efter jul bar fram Jesus i templet.
• Kyndelsmässodagen (även kallad Marie kyrkogångsdag eller Jungfru Marie kyrkogångsdag i äldre almanackor), till minne av att Jungfru Maria 40 dagar efter jul bar fram Jesus i templet.
• Från början fanns två namn på dagens datum, Appianus och Theodosia, till minne av två syriska martyrer på 300-talet, men i svenska almanackor behölls bara det ena och gjordes om till mansnamnet Theodosius.
• Sedan 1972 är det åter fritt att publicera almanackor med valfria namnlängder, vilket gjordes två gånger av stora bokförlag.
• Hindersmässa den 19 januari är tillägnad Sankt Henrik och räknas även i moderna almanackor som namnsdag för Henrik.
• I äldre tiders almanackor (före 1901) hade Erhard namnsdag den 8 januari, till åminnelse av en tysk biskop som levde på 700-talet, men var sedan borttagen ur almanackan fram till 1986.
• I äldre tiders svenska almanacka fram till 1900 fanns den med och kallades Cathedra Petri eller Petrus cathedraticus, vilket i almanackor förkortades Petr.
• År 1904 erhöll man Kungliga Vetenskapsakademiens privilegium (ensamrätt) på att trycka almanackor, kalendrar och andra liknande arbeten, bland annat Sveriges statskalender.
• Därefter verkar han ha framlevat i stor misär, och verkar delvis ha försörjt sig genom att utge almanackor, men då han 1705 räknat ut påsken felaktigt förbjöds att göra detta 1707.
• i Upsala (1740) och Om vattnets värma i Norden (1753), samt almanackor för Torneå horisont för 1744 och 1748; i 1744 års almanack finns även en beskrivning över staden Torneå.
• I gamla tiders almanackor och i bondepraktikan var märkesdagarna hålltider för de olika faserna under böndernas arbetsår.
• Vallerius utgav även almanackor för åren 1712-19, vari bland annat infördes årliga förteckningar över nyutkomna disputationer vid Uppsala universitet.
• Lagen påbjöd en stämpelavgift på rättsdokument, testament, pamfletter, almanackor, tidningar och övriga skrivna dokument.
• Krook utgav 1691-1716 almanackor med av honom författade uppsatser av astronomiskt, historiskt och kronologiskt innehåll samt deltog i förarbetena till den svenska kalenderreformen.
• I betänkandet, som presenterades i oktober 1966, föreslogs det att privilegiet skulle behållas men att det skulle utövas på ett med konkurrensfrämjande sätt genom att fler förlag skulle kunna sluta avtal med KVA om utgivande av almanackor.
• Himlakroppen återsågs emellertid aldrig mer, men förekom ändå i vissa almanackor och astronomiska böcker fram till 1950- och 60-talen.

Förberedelsen av sidan tog: 78,47 ms.