Definition & Betydelse | Svenska ordet ARVSBERÄTTIGAD

Definition av ARVSBERÄTTIGAD

1. som har rätt att ärva

Exempel på hur man kan använda ARVSBERÄTTIGAD i en mening

• 1853 blev Kristian genom sitt giftermål med Louise av Hessen-Kassel arvsberättigad till danska tronen och presumtiv tronföljare.
• Även om hennes far vid upprepade tillfällen försökte att förändra paragrafen i den då gällande tronföljdsordningen var Lovisa inte arvsberättigad till tronen på grund av sitt kön.
• Försörjningsmässigt var hon väl rustad som arvsberättigad i den välbärgade släkten Sture; när det gällde ränteinkomster tillhörde hon de tio främsta bland de adliga godsägarna.
• Enligt Jordanus berodde den tysk-romerske kejsarens legitimitet på att hans kejsardöme bebådades i Gamla testamentet, hade emanerat ur Rom, och genom Karl den store var det den östliga delen av riket som var arvsberättigad makten.
• På 1890-talet stod såväl Sizzos syssling, furst Günther av Schwarzburg-Rudolstadt, som hans mer avlägsne släkting furst Karl Günther av Schwarzburg-Sondershausen utan egna barn, och för att förhindra att båda familjegrenarna skulle dö ut erkände båda dessa den 21 april 1896 Sizzo som arvsberättigad och därmed också berättigad att titulera sig prins av Schwarzburg.
• Han beskrivs som en ensamvarg som inte litade på någon och levde i konflikt med sin bror, som efterträdde honom eftersom han inte gifte sig, och endast hade en utomäktenskaplig och därmed inte arvsberättigad son.
• Geldern hade kvinnlig tronföljd sedan 1295 och Mechteld var arvsberättigad enligt lag, men till skillnad från Maria hade Mechteld inga barn och inga tronarvingar, vilket innebar ett framtida tronföljdsproblem.

Förberedelsen av sidan tog: 143,69 ms.