Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet ATOMEN

Definition av ATOMEN

1. böjningsform av atom

Exempel på hur man kan använda ATOMEN i en mening

• Antalet protoner i kärnan bestämmer vilket grundämne och antalet neutroner vilken isotop som atomen utgör.
• Omvänt, om atomen får en elektron blir atomen en negativt laddad jon, som har oxidationstillståndet −1.
• Den ursprungliga atomen kallas reaktant och den atom eller de atomer den sönderfaller till kallas produkt.
• Bohrs atommodell är den av Niels Bohr 1913 uppställda teorin för atomen enligt vilken elektronerna rör sig i cirkulära banor runt atomkärnan, där centripetalkraften ges av coulombkraften och rörelsemängdsmomentet är kvantiserat till ett heltal gånger Plancks konstant, nh/2π.
• Efter en tid, vanligen i storleksordningen mikrosekunder, kommer atomen att deexcitera och utsända ljus.
• Antalet valenselektroner har stor betydelse för vilka kemiska föreningar atomen kan ingå i; antalet bestämmer atomslagets kemiska egenskaper.
• Vätebindning brukar förklaras som en stark dipolbindning som uppstår om den positiva delen av en dipol består av en väteatom bunden till en starkt elektronegativ atom (kväve, syre eller fluor), men det är en förenkling; visserligen förekommer en dipolbindning mellan en protonerad atom, som syre, svavel eller kväve, och en motsvarande med "ledigt" elektronpar, men protonen kan "hoppa över" till den andra atomen och därmed bildas en saltbrygga eller jonbindning.
• Majorana specialiserade sig i atomspektroskopi och utarbetade en teori om hur olika energier kan ge stabilitet åt atomen.
• För att detta ska ske måste atomen eller atomerna i den negativa ändan vara högre elektronegativa än de i den andra.
• Jonisering innebär att en eller flera elektroner i en atom tas bort så att atomen får en positiv laddning, dvs blir en katjon.
• När sedan atomen sänder ut en foton genom spontan emission, kommer atomens rörelsemängd ändras igen, men denna gång i slumpmässig riktning.
• Bland de största vetenskapliga upptäckterna finns det koperniska systemet (1543), gravitation (1664), vaccin mot smittkoppor (1700-talet), atomen (1808), förekomsten av bakterier och utvecklandet av antibiotika (1800-talet, penicilin1928), pastörisering (1800-talet), elektricitet (1821), evolutionen (1859), det periodiska systemet (1869), röntgenstrålar (1895), elektroner (1897), relativitetsteorin (1905), kvantteorin (början av 1900-talet), big bang-teorin (1927), P-pillret (1930-talet), teflon (1938), LSD (1938), atombomben (1940-talet), DNA (1953) och HIV/AIDS (1983).
• Talesättet "den fredliga atomen" (ryska: ми́рный а́том, mírnyj átom, ukrainska: ми́рний а́том, mýrnyj átom, belarusiska: мі́рны а́там, mírny átam) var populärt under eran.
• I modellen antog Thomson att atomen består av en blandning av positiva laddningar, och att i den blandningen fanns negativa laddningar (elektroner, fast Thomson kallade dem "korpuskler").
• Den formella laddningen för en given atom i en given molekyl räknas ut genom att man subtraherar antalet valenselektroner hos atomen i sitt fria obundna tillstånd med antalet valenselektroner som atomen har i det bundna tillståndet.
• Perioden 1925-1930 såg Hylleraas som atomfysikens guldålder då Bohrs teori om atomen ersattes av den nya kvantmekaniken.
• Bohrs atommodell – en teori för atomen enligt vilken elektronerna rör sig i cirkulära banor runt atomkärnan framförd av Niels Bohr 1913.
• Men det kan också uppstå under normala elektronpar - givare (σ-givare) ofta kallade donatorer, genom växelverkan mellan π-elektronparet i den centrala atomen med en ledig σ*-orbital hos liganden, men som då inte kallas π-komplex.
• Krauss förklarar för läsaren hur syre atomen har påverkat våra liv och hela universum, från supernovor och stjärndamm, till stjärnor och solsystem, och slutligen till delar av levande celler.
• Kosmogen nuklid (eller kosmogen isotop) är en sällsynt nuklid (eller isotop) som skapas när högenergetisk kosmisk strålning interagerar med atomkärnan i en atom, på ett sådant sätt att kärnpartiklar (protoner och neutroner) slås ut ur atomen.

Förberedelsen av sidan tog: 101,17 ms.