Definition & Betydelse | Svenska ordet AVHANDLINGARNA

Definition av AVHANDLINGARNA

1. böjningsform av avhandling

Exempel på hur man kan använda AVHANDLINGARNA i en mening

• Efter att han till Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm lämnat in avhandlingarna Rön om elektriska laddningens åstadkommande med flera kroppar än glas och porcellän (1758) och Historia af de naturkunnigas mening om orsakerna till åskedundret (1759), utnämndes han 1759 till Thamisk lektor och blev samma år till ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.
• I boken rapporterar hon om avhandlingarna från neurologi och psykologi, som hon kom över i denna forskning om orsakerna.
• Med stort intresse ägnade Öhrwall sig åt sinnesfysiologiska studier och bemödade sig därvid särskilt om att åt hithörande begrepp ge en skarp precisering, så i avhandlingarna Modalitets- och qvalitetsbegreppet inom sinnesfysiologien (1898), Ges det visuella rörelseförnimmelser? (1912), Det s.
• Den var en av de tidigaste avhandlingarna om barnlitteratur i Sverige och blev en byggsten i kartläggningen av den svenska barnbokens historia.
• Carlgren utförde även fysiologiska undersökningar rörande en del lägre djurformer och presenterade resultaten av dessa i avhandlingarna Über die Einwirkung des constanten galvanischen Stromes auf niedere Organismen (i "Archiv für Anatomie und Physiologie", 1900) och Studien über Regenerations- und regulationserscheinungen (i Vetenskapsakademiens handlingar, 1904).
• Hans filosofiska förhållning till sina kollegor hade uttrycks klart i hans kritiska verk Reinhold, Fichte und Schelling (1803) och de mer systematiska avhandlingarna System der Philosophie als evidente Wissenschaft (1804) samt Wissen, Glaube und Ahnung (1805).
• Från 1876 var han huvudredaktör för tidskriften Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och svenskt folklif (från 1904 Svenska landsmål och svenskt folklif), där han bland annat offentliggjorde de viktiga avhandlingarna Det svenska landsmålsalfabetet (1879) och Om dialektstudier (1881).
• Jan Einarsson är en av de första företrädarna för svensk språksociologisk forskning genom avhandlingarna Sammanträdet som talsituation (1971) och Talad och skriven svenska.
• I vissa fall behandlar avhandlingarna enskildheter, som förefaller mindre passande för en professor, såsom då han lämnar beskrifning på en hackelsemaskin (1776) eller bevisar nyttan och nödvändigheten av en mellan Visingsö och Gränna inrättad paketbåt (1784).
• Han anses också på goda skäl ha skrivit Knytlingasagan, vartill han fick ämne under vistelsen i Danmark, samt den tredje av de till Snorres Edda fogade avhandlingarna om språk och skaldskap.
• Till Uppsala universitets årsskrift bidrog han bland annat med avhandlingarna Étude sur les mémoires de Philippe de Comines (1871), Meddelanden om skolor och universitet i Tyskland, Italien och Frankrike (1876), Om ljuden y och ö i franskan (1887) och Om accessoriska ljud i franska ord (1887).
• I bland annat avhandlingarna Ueber das Newtonsche Gravitationsgesetz (1896) och Über die sogenannte absolute Bewegung (1906) bidrog han till utredandet av frågan om den Newtonska gravitationslagens universella giltighet och de mekaniska grundförutsättningarna för teorierna för himlakropparnas rörelser.
• Vid sidan av en avhandling över detta ämne ("Jernkontorets annaler", band 10, 1827) märks avhandlingarna Om svensk och engelsk jernberedning (i tidskriften "Svea", häfte 9, 1826) och Tentamen theoriæ resistentiæ fluidorum constituendæ (i Vetenskapssocietetens i Uppsala "Nova acta", del X, 1832).
• Litteraturhistoriska och mytologiska ämnen behandlas i avhandlingarna Die Volksepik der Kroaten (1870), Über Goethe's Klaggesang von der edlen Frau des Asan-Aga (1883), Die Rusalien (1864) och Die Blutrache bei den Slaven (1887).
• Solovjov, som var prästson, studerade vid Moskvauniversitetet 1838–1842 för Michail Pogodin och Timofej Granovskij, sedan vid utländska universitet som informator för en greve Stroganov och blev 1847 filosofie doktor och professor i historia vid Moskvauniversitetet efter de båda historiska avhandlingarna Ob otnosjenijach Novgoroda k velikim knjaziam och Istorija otnosjenij mezjdu russkimi knjaziami Rjurikova doma.
• På sin vetenskaps område offentliggjorde han avhandlingarna Studier öfver primära nedredelslägen och förlossningar (1887) och Recherches sur l’échange des substances entré le liquide amniotique et le sang maternel (1889) samt flera uppsatser liksom en Lärobok i förlossningskonst för barnmorskor.
• Bland Ubbelohdes skrifter, som huvudsakligen behandlar den romerska rätten, kan nämnas Über den Satz: ipso iure compensatur (1858), Die Lehre von den untheilbaren Obligationen (1862), Grundriss zu Vorlesungen über die Geschichte des römischen Privatrechts (andra upplagan 1881) samt framför allt de med synnerlig omsorg utarbetade avhandlingarna om de romerska interdikten (1889–96), som utgör band 43 och 44 av den av Christian Friedrich von Glück påbörjade "Ausführliche Erläuterung der Pandecten".
• Av hans skrifter kan i första hand nämnas de intressanta avhandlingarna Bücher und Menschen, Deutschlands jüngste Litteratur- und Kulturepoche, tragedierna Heinrich IV, Christiern II och Das Täubchen von Amsterdam, de humoristiska romanerna Justus und Chrysostomus, Gebrüder Pech, Johannes Mackel och Fritz Beutel samt Gedichte och Balladenchronik.
• Jämte de akademiska avhandlingarna Om återfall i brott (I, II, 1855, 1856), Om jordaskiften enligt svensk-finsk lagstiftning (1857) och Om dödsstraffet (1859), utgav Lagus en undersökning Om straffets grund och väsende (1859).
• Av hans övriga skrifter kan nämnas de akademiska avhandlingarna Om rätt att idka gårdfarihandel enligt finsk förvaltningsrätt (1891), Statistikens grunder (I–II, 1905–07), Finlands finansrätt (1906, andra utökade upplagan 1932), Landtbrukets nationalekonomi (1918), Förvaltningsrättens allmänna läror (I–III, 1924–25), Finlands sjöfarts- och tullrätt (1928), Suomen talousoikeus (1930) och Den historiska utvecklingen av Finlands förvaltningsrätt (1934).

Förberedelsen av sidan tog: 85,59 ms.