Definition & Betydelse | Svenska ordet BACKTIMJAN

Definition av BACKTIMJAN

1. en växtart (Thymus serpyllum) inom familjen kransblommiga växter (Lamiaceae); individ av denna art

Exempel på hur man kan använda BACKTIMJAN i en mening

• Det har en intressant flora med bland annat kattfot, backtimjan, vårstarr, slåttergubbe och smörbollar samt backsippa och Sankt Pers nycklar.
• Ett av de krigsbyten som Pompejus förde hem till Rom var Mithridates' berömda recept som bland annat visades bestå av backtimjan, koriander, persilja, vinruta, anis, fänkål samt ytterligare kryddor.
• Larven har backtimjan som värdväxt och bärs sedan av myror, främst hedrödmyra Myrmica sabuleti, hem till myrboet, där den tas hand av myrorna (Kirbys mimikry).
• Som näringsväxter har backtimjan och flockfibbla observerats, men även oxtunga och käringtand anges i mellersta Europa.
• Innanför dynerna vidtar en 40–80 meter bred sandgräshed bevuxen med bland annat backtimjan, gulmåra, harklöver, höskallra och gulkämpar samt enstaka enar och små grupper av tallar.
• Markerna har under hundratals år betats, och vanligt förekommande arter är kattfot, backtimjan, jungfrulin, dvärglin, knutört och strandbeta.
• Bland många andra arter kan man vid Stora Lund se till exempel ljung, axveronika, backtimjan, kattfot, blodnäva och brudbröd.
• På sommaren ser man gul, vit och stor fetknopp, tulkört, solvända, backtimjan, gulmåra, blåeld och kungsljus.
• Kolonierna anläggs i sandiga biotoper, där den bara sanden delvis också har marktäckning av ett karakteristiskt växtsamhälle, ofta av sandstäppskaraktär med inslag av backtimjan, gul fetknopp, vädd, gulmåra, hedblomster, grön- och vitknavel.
• På den öppna heden växer arter som backglim, backsippa, backtimjan, borsttåtel, dvärgjohannesört, fårsvingel, fältsippa, hedblomster, majviva, monke, rödven, sandlilja, sandnejlika, sandtimotej, tofsäxing och tätört.
• På Drakamöllans hedar växer backsippa, backtimjan, borsttåtel, dvärgjohannesört, hedblomster, ljung, mandelblomma, monke, rödklint, rödven, småvänderot, sandlilja och tofsäxing.
• En del av de bevuxna sanddynerna består av en örtvegetation, som domineras av fårsvingel, men även backtimjan, gråfibbla, harklöver och rotfibbla.
• Timjansnyltrot saknar klorofyll och parasiterar på backtimjan (Thymus serpyllum) och växer på torr kalkrik mark.
• På torr mark dominerar fårsvingel, brudbröd, backtimjan, gulmåra, liten blåklocka, jordtistel, getväppling, käringtand och spåtistel.
• Likaså växer stagg, slåttergubbe, backtimjan, hirsstarr, kattfot och darrgräs, på saltängarna finns kustarun.
• Bland arter som växer på de fuktigare delarna finns klockljung och myrlilja, medan det finns trift, borsttåtel och backtimjan på de torrare delar.
• Dess flygtid varar från mitten av juni till slutet av augusti, och arten besöker korgblommiga växter som väddklint och färgkulla samt kransblommiga växter som backtimjan.
• När det gäller pollenkällor är arten generalist, och besöker ett flertal blommande växter som sälg, maskrosor, blåmunkar och backtimjan.
• Exempel är fibblor (från familjen korgblommiga växter), blåmunkar (klockväxter), backtimjan (kransblommiga växter) samt sommargyllen och sandvita (korsblommiga växter) vilka den hämtar nektar från, åtminstone sandvita även pollen.
• Den flyger från juli till september, och besöker blommande växter som backtimjan, renfana, blåmunkar, blodrot och stånds.

Förberedelsen av sidan tog: 87,47 ms.