Definition & Betydelse | Svenska ordet BEFÄLHAVARE

Definition av BEFÄLHAVARE

1. (exemplar av) den högste ansvarige (kapten eller fartygschef) på ett fordon såsom en båt eller ett flygplan
2. militär som är chef för en enhet eller liknande

Exempel på hur man kan använda BEFÄLHAVARE i en mening

• Hövitsman (förr även Hövidsman) var under senmedeltiden och 1500-talet den vanligaste titeln på en militär befälhavare.
• Ali ibn Abi Talib (arabiska: عَلِيّ بْن أَبِي طَالِب, ʿAlī ibn Abī Ṭālib), av muslimer vanligen benämnd Ali, kallad de troendes befälhavare, född 21 mars 600 i Mecka, död 28 januari 661 i Kufa, Irak, var det islamiska rikets fjärde kalif från 656 till sin död.
• 1555 organiserade han rustningarna i Östergötland, därefter i Tavastland, och utsågs senare samma år till befälhavare i Viborg.
• Han deltog aktivt vid fronten som högste befälhavare för den belgiska militären och blev mycket beundrad för sitt mod och handlingskraft.
• Sedan sattes han till befälhavare över Stegeborgs slott, men kunde inte hålla den mot Gustav Vasas trupper – enligt egen utsago på grund av brist på manskap och livsmedel – och gick i dennes tjänst vid slottets fall.
• Han hade därtill ett avgörande inflytande på genomförandet av Finlands självständighet, finska inbördeskriget, dess politiska orientering mot övriga Norden och stadfästandet av Finlands regeringsform från 1919 som det självständiga Finlands andre riksföreståndare (1918–1919) och befälhavare av den vita armén 1918–1919.
• 1628 blev han befälhavare över de svenska trupperna i Stralsund, och erövrade kort före kungens landstigning 1630 Rügen.
• Han befordrades till överste 1984 och blev ställföreträdande chef för Livregementets grenadjärer och ställföreträdande befälhavare i Örebro försvarsområde samma år.
• Han stannade under större delen av kriget vid den finska armén och utnämndes den 6 augusti 1713 i Tavastehus till dess befälhavare.
• 8 november – Upproret går så bra för smålänningarna att Gustav Vasas befälhavare tvingas sluta stillestånd med dem i Slätbacka vid Linköping.
• År 1791 fick han befäl över en bataljon frivilliga och utmärkte sig så under Dumouriez i Nederländerna (1792), att han 1793 utnämndes till divisionsgeneral och efter general Houchards återkallande i september samma år, till befälhavare för nordarmén.
• Rommel blev mest känd som befälhavare för Afrikakåren, den tyska enhet i Nordafrika som stred mot britterna 1941–1943.
• Efter att ha skyllt Filip II:s nederlag i Thessalien och Chalkidike på sina kollegor blir Kares ensam atensk befälhavare.
• Han var skeppsbyggare, tjänsteman och befälhavare vid marindepartementet, köpman, navigatör och slavhandlare.
• Han blev generalmajor vid kavalleriet 1706, kvarlämnades 1708 i Polen som befälhavare för de svenska trupperna där, vilka han räddade till Pommern 1709, blev 1710 generallöjtnant och vice generalguvernör i Bremen och Verden.
• Under polska kriget var han 1655 guvernör i Elbing och överkommendant över garnisonerna i Preussen och Pommerellen, sedan blev han hertig Adolf Johans närmaste man och från augusti 1659 hans efterträdare i styrelsen över Västpreussen och befälhavare över den svenska hären där.
• Henrik Krummedige, född 1473 i Norge, död i mars 1530, var ett danskt och norskt riksråd och högste befälhavare för den danska flottan under kriget mot Sverige.
• Inledningsvis var fältmarskalken befälhavare för rytteriet och blev först den främsta militära graden i Sverige under det tidiga 1600-talet, i synnerhet efter att Jakob Pontusson de la Gardie erhållit graden.
• Efter att det avslutats stannade List kvar i området och blev parallellt med sin roll som befälhavare för sin armé även Wehrmachtbefehlshaber Südost med ett övergripande ansvar för alla tyska styrkor i sydöstra Europa.
• Han utnämndes vid krigsutbrottet 1914 till befälhavare för den tyska flottan men avgick 1916 på grund av meningsskiljaktigheter med Wilhelm II.

Förberedelsen av sidan tog: 696,33 ms.