Definition & Betydelse | Svenska ordet BEFARA

Definition av BEFARA

1. misstänka att något negativt är sant; vara rädd för att något /negativt/ är fallet
2. (ålderdomligt) färdas på, trafikera

Exempel på hur man kan använda BEFARA i en mening

• Eftersom tävlingarna gick alldeles för sent på senvintern och man kunde befara fortsatt värme var det inte möjligt att köra om loppet.
• I Baltikum finns ett fåtal i bruk fortfarande på låglänta områden där man kan befara översvämningar och kallas där haabjas, efter haap, asp.
• till Socialstyrelsen anmäla om det finns skälig anledning att befara att en person, som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården och som är verksam eller har varit verksam hos vårdgivaren, kan utgöra en fara för patientsäkerheten.
• Aldrig behövde man befara, då man fått inträde i hennes väsens park, att någon rival gömde sig bland buskarna.
• An Prostestantibus in praesenti sit aliquid metuendum a callidis Aula Romanae consiliis et conatibus? (Om påviska stolens inflytande på protestantiska kyrkan föga nu mer att befara).

Förberedelsen av sidan tog: 77,26 ms.