Anagram & Information om | Svenska ordet BENGTA

Exempel på hur man kan använda BENGTA i en mening

• Benedikta Ebbesdotter Hvide eller Benedicta, även kallad Bengta, född någon gång mellan 1165 och 1170 i Knardrup på norra Själland, död 1199 eller 1200, var Sveriges drottning från 1196 till sin död, då hon omkring 1185 gifte sig med Sverker den yngre, som blev Sveriges kung 1196.
• Bengta Sunesdotter (latin: Benedicta), död 1261, var en svensk adelskvinna, välkänd som huvudpersonen i folkvisan "Junker Lars klosterrov".
• Med sin make fick hon döttrarna Katarina, gift med Erik Eriksson och därmed svensk drottning, samt Bengta, känd från visan Junker Lars klosterrov.
• Rosén, som var son till folkskollärare Nils Rosén och Bengta Persson, blev filosofie kandidat vid Lunds universitet 1932, filosofie magister 1933, filosofie licentiat 1936, filosofie doktor 1939 och docent i historia där samma år.
• Tidigaste kända person med anknytning till bergsbruket i Godegård är riddaren och riksrådet Nils Abjörnsson (Sparre av Tofta) som 1359 tillsammans med sin hustru Bengta Abrahamsdotter testamenterade Godegårds gård till S:t Andreas Altare i Linköpings domkyrka.
• Gift samma år med Bengta Åkesdotter, dotter till Åke Göransson (Tott), varmed säteriet Eka i Uppland kom i hans ägo.
• Sista kända källan nämner honom 30 mars 1350, då han och hustrun Bengta med sina barn avtalade om deras lika stora arvslotter.
• Lilja föddes som son till jordbrukaren Hans Nilsson Lilja (1785-1856) och hans hustru Bengta Persdotter (1783-1852).
• Gift andra gången 10 augusti 1610 med friherrinnan Karin Oxenstierna, dotter till ståthållaren, friherre Erik Gabrielsson Oxenstierna, och friherrinnan Bengta Karlsdotter (Gera).
• 1576 adlades Bengt Duse till Åkershult samt ärvdes därefter av hans barn Bengt Duse till Källvi och Cecilia, gift med Udde Andersson Grijs till Karleby samt Bengta, gift med fogden Nils Rosenquist af Åkershult (död 1633), vilken år 1628 för 70 mark svenskt gångbart mynt sålde sin andel i Flemma till nyssnämnda riksrådet Lindorm Ribbings änka Märta Bonde.
• Svenssons föräldrar var Sven Pärsson och Bengta Svensdotter och han var far till kirurgen Ivar Svensson.
• Filip var en folkunge och bror till Östergötlands lagman Lars Petersson (enligt legenden död i Norge sedan han rövat bort Bengta Sunesdotter).
• Hans mor Bengta dog av sjukdom en tid innan deras emigration och hon återkommer i deras tankevärld emellanåt.
• Bengta Olssons föräldrar Margareta Märta Ödén (1866–1935) från Ljustorp och bagaren Olof Olsson (1866–1907) från Borlunda bosatte sig i Indal.
• Frälsegården ägdes 1588 av Erik Gabrielsson Oxenstierna som var gift med Åke Bengtssons systerdotter Bengta Gera.
• Peter Näf är känd som lagman från ett dokument daterat 17 januari 1251, när kung Valdemar kungör att drottning Katarina med samtycke av sin syster Bengta och sin farbror Holmger till klostret i Gudhem ger gåvor, vilket Västergötlands lagman Peter beseglat med sitt sigill, vilket idag tyvärr är borta.
• Erengisle Jakobsson var före 1441 gift med Bengta Magnusdotter (Skunk), och 1493 omgift med Ingrid Persdotter (liljehök) och alltså ingift i den ätt som senare skulle komma att kallas Lilliehöök.
• Sonen Mattias, eller Mats Törneson (Hjorthorn) (död efter 1316) var gift med Ingegerd Svantepolksdotter, dotter till Svantepolk Knutsson och Bengta Sunesdotter (Bjälboätten), ett gifte som innebar härstamning både från danska kungafamiljen, som från kung Sverker den yngre av Sverige och Folke jarl och Amaätten.
• N, Kristina Petersdotter, Peter Remboldtsson redovisas utan källhänvisningar som styrker att de fört detta vapen, men att källor bekräftar att Bengta är dotter till Peter Remboldsson, som uppges ha fört en bjälke.
• Bengta utpekade Elin i Lönnemåla för trollkonster, och avled sedan under tortyren, medan Olefwa vägrade bekänna trots tortyr.

Förberedelsen av sidan tog: 159,29 ms.