Definition & Betydelse | Svenska ordet BERGMÄSTARE
BERGMÄSTARE
Definition av BERGMÄSTARE
- (yrken) högste chef för förvaltningsmyndigheten Bergsstaten
Antal bokstäver
11
Är palindrom
Nej
Sök efter BERGMÄSTARE på:
Exempel på hur man kan använda BERGMÄSTARE i en mening
- Borgaren i Västerås Claes Depken den äldre (död 1634; släkten stavade namnet även Döpken med flera stavningar), sannolikt av tyskt ursprung, hade flera barn varav en son Claes Depken den yngre (1627-1702), extra ordinarie assessor i bergskollegium och bergmästare i Uppland, 1676 adlades med namnet Anckarström för sina förtjänster inom bergshanteringen.
- Efter undersökning gjord av bergmästare Eric Stockenström enades man om en plats vid Klobo och Nötån för en masugn och hammare med två härdar.
- Sonen Mårten Snack från första äktenskapet var bergmästare över Södermanland, Östergötland och Småland, gifte sig med en Reenstierna och fick en dotter Charlotta som gifte sig med borgmästaren Ekebom i Norrköping.
- Faderns släkt var ursprungligen borgare, medan mormoderns släkt var bergmästare vid Sala silvergruva och morfadern var av samma släkt som Johan Stiernhöök.
- Dess ursprungliga byggmästare var Olof Snickare och bergmästare Olufsson var kontrollant för bygget.
- Axel Fredrik Cronstedt, född 23 december 1722 på Ströppsta i Turinge socken i Stockholms län, död 19 augusti 1765 i Säter, var en svensk bergmästare, mineralog och kemist, den moderna mineralogins och geologins grundläggare och upptäckare av grundämnet nickel.
- Hjärne blev bergsfiskal i Falun 1738 och bergmästare i Uppland med advokatfiskals titel 1747, erhöll 1756 assessors titel och 1757 assessors lön.
- Stamfadern Olof Kristoffersson i Rottneby (död 1631) var enligt en källa son till den i Gustav Vasa-historier förekommande bergsfogden Kristoffer Olsson (bergmästare), som tillhörde Stjärnaätten, men då tidsavståndet mellan hans aktiva tid och den förmodade sonens dödsår löper över 100 år har genealoger framlagt teorin om att Olof Kristoffersson istället skulle ha varit son till bergsfogdens brorson Kristoffer Hansson.
- Carl Immanuel (Manne) Asplund (i riksdagen kallad Asplund i Kiruna, senare Asplund i Luleå), född 12 oktober 1872 i Örträsk, död 28 december 1943 i Stockholm, var en svensk bergmästare och politiker (socialdemokraterna).
- Dahll avlade mineralogisk ämbetsexamen 1846 och blev därefter disponent för Fossums järnverk vid Skien samt 1861 geschworner och 1872 bergmästare i det västra sunnanfjällska distriktet.
- Johan Funck, född 17 december 1630 i Stockholm, död 12 januari 1679 vid Avesta, var en svensk mineralog och bergmästare.
- Undersökningar av bergmästare samt gode män om bruket gjordes 1742, masugnen var då påbörjad men ej färdig.
- Som barn hade han tjänst hos "höga herrar", blev 1618 tiondeskrivare i Linde bergslag, förordnades 1633 till befallningsman över Nora och Lindes fögderi, en befattning han en tid skötte parallellt som tjänsten som bergmästare, vilket han blev 1637.
- Gift med Carl Hisingers faster Margareta, fick han sonen Petter som var stadssekreterare i Stockholm, och Carl Leijel som blev bergmästare, och adopterades på den adliga ätten Leijel år 1773 på bibehållet namn och introducerades 1776 på samma nummer 1531.
- Benzelius blev 1742 bergmästare över Skåne, Halland, Blekinge och Kronobergs län, fick 1760 karaktär av assessor, och 58 år gammal, 1763, avsked som bergsråd.
- År 1791 efterträdde han Johan Gustaf Edelfelt som bergmästare över Öster- och Västerbergslagen, vilket han var till 1808, då han överlämnade bergmästaredömet till Benjamin Sandels och i stället utsågs till bergsråd.
- För tillsyn och kontroll över bergsbruket ute i landet indelades Sverige i tolv bergmästardömen, även kallade bergsstater, och till varje sådan tillsattes en bergmästare att utföra tillsynen över bergsmännen i sitt bergmästaredöme.
- I egenskap av bergmästare inlämnade han ett kartografiskt arbete, Swappawara koppar och järngrufwor uti Torneå lappmark.
- Han var under åtta år i Ostindien som bergmästare i Sumatras guldgruvor och lasarettsläkare i Batavia i Holländska ostindiska.
- Carl Billsten (även Bilsten eller Billensten), född 4 december 1605 i Stockholm, död 23 februari 1673 i Ingå, var en svensk-finländsk bruksidkare, bergmästare och tullnär.
Förberedelsen av sidan tog: 68,87 ms.