Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet BETÄNKANDE

Definition av BETÄNKANDE

1. övervägande, eftertanke
2. en utrednings slutsats
3. presensparticip av betänka

Exempel på hur man kan använda BETÄNKANDE i en mening

• Sveriges regering tillsatte 1982 en offentlig utredning, Samerättsutredningen, vars betänkande presenterades 1989.
• En statlig utredning ledde fram till ett betänkande med slutsatsen att man genom bestämmelser av kyrkolags natur borde stadga att kvinnan kan äga behörighet till prästerlig tjänst.
• Konstitutionsutskottets betänkande, 2021/22:KU39, kom 9 juni 2022 och den 15 juni 2022 fattade riksdagen beslut om att återinföra ordensväsendet, vilket innebar att förlänandet av Nordstjärneorden till svenska medborgare återinfördes 1 januari 2023.
• Flygfältets historia går tillbaka till 1937 med en civilflygutredning och betänkande med förslag om statliga åtgärder för stödjande av privatflygningens utveckling i Sverige.
• Inför 1936 års försvarsbeslut, föreslogs det i 1930 års försvarskommissionens betänkande som offentliggjordes 1935, att de fyra befintliga flygkårerna skulle utökas till sju flottiljer.
• Efter att några år ha varit sekreterare i kommittén för utarbetande av ny konkurslag tjänstgjorde Strandberg som sekreterare 1859–1860 och 1862–1863 i riksdagens lagutskott och 1865 i den kommitté, som hade i uppgift att avge betänkande om revision av föreningsakten mellan Sverige och Norge.
• Efter krigsslutet 1945 var tanken att det svenska försvaret skulle nedrustas, vilket framgick i försvarskommitténs betänkande från 1945, där det bland annat föreslogs att Roslagens flygflottilj skulle avvecklas men att man skulle inrätta en Ekoradioskola i Hägernäs.
• Inför 1936 års försvarsbeslut, föreslog 1930 års försvarskommissions betänkande som kom år 1935, att de fyra befintliga flygkårerna skulle utökas till sju, samtidigt skulle en flottiljorganisation införas.
• Termen, vilken även används i lagtexter och liknande sammanhang, lanserades internationellt i de upphovsrättsliga reglerna i Romkonventionen 1961 och slog igenom i Sverige 1971 med Konsertbyråutredningens betänkande Fonogrammen i musiklivet (SOU 1971:73).
• UKAS var ett betänkande om förändrad studieordning inom högre utbildning i Sverige från Universitetskanslerämbetets arbetsgrupp (Universitetskanslerämbetets arbetsgrupp för fasta studiegångar, förkortat UKAS) som offentliggjordes i april 1968.
• Departementsutredningars slutsatser och förslag till regeringen lämnas i form av ett betänkande eller promemoria som publiceras i Departementsserien (Ds).
• Försvarsutredning (FU 88) även ibland felaktigt benämnt som Försvarsbeslutet 1988 var en försvarsmaktsutredning (betänkande 1988/89:FöU14, proposition 1989/90:9) som fattades av Sveriges riksdag i december 1989, med 156 ja-röster mot 127 nej-röster (34 ledamöter avstod från röstning).
• Efter 56 dagar av vittnesmål och sex dagar av juryns betänkande befanns Lay skyldig på samtliga nio åtalspunkter den 25 maj 2006.
• Tanken efter kriget var även att det svenska försvaret skulle nedrustas, vilket framgick i försvarskommitténs betänkande från 1945, där det bland annat föreslogs att Roslagens flygflottilj skulle avvecklas.
• Kommitténs betänkande Sexuella övergrepp: förslag till ny lydelse av brottsbalkens bestämmelser om sedlighetsbrott kom till år 1976 (SOU 1976:9).
• År 1920 inträdde han enligt särskilt bemyndigande bland de så kallade Bibliotekssakkunniga, som år 1918 tillkallats för att inom Ecklesiastikdepartementet biträda med utredning rörande de bibliotek, som utgör en mellanform mellan de stora stadsbiblioteken och de rena folkbiblioteken, och deltog i förhandlingarna och i utformandet av det förslag, vari de sakkunnigas arbete utmynnade (1923), liksom han även i någon mån medverkade vid utarbetandet av de historiker, som gör detta betänkande till ett värdefullt bidrag till den svenska bibliotekshistorien.
• Hans intresse för och sakkunskap på det socialpolitiska området föranledde hans val till sekreterare i jordbrukslägenhetskommittén 1891—92, i vilken egenskap han 1893 utgav Åtgärder för upprättande af smärre jordbrukslägenheter i Preussen och Storbritannien, och i förliknings- och skiljenämndskommittén 1899—1901, till vars betänkande han fogade en extra bilaga, ”Förlikning och skiljedom i arbetstvister i utlandet”.
• Andersson avgav 1874 i anslutning till förslaget om ny arméorganisation på upprag av Kunglig Majestät ett betydelsefullt betänkande om rustnings och roteringsbesvärens samt grundskatternas tillkomst, varpå lantmannapartiet sedermera i väsentlig mån stödde sina anspråk på grundskatternas avskriving, och som närmast föranledde, att Andersson av det lantmannapartistiska landstinget i Jönköpings läns valkrets invaldes i riksdagens första kammare 1877.
• Han tog avstånd från flertalet punkter i kommitténs betänkande och fogade ett skarpt formulerat yttrande till betänkandet, i vilket han hävdade att äganderätten till jord måste vara oinskränkt och samerna inte hade någon rätt att låta sina renar beta på den avvittrade marken.
• Bland hans övriga uppdrag kan nämnas att han 1883 kallades att som sakkunnig biträda chefen för Civildepartementet vid utarbetandet av en ny gruvstadga, att han var ledamot av kommittéerna angående apatittillgången i Norrbottens län (1889–1890), angående distriktsindelning för yrkesinspektioner (samma år), angående gruvstadgan (1890–1892), ordförande i kommittén för den lägre tekniska undervisningens ordnande 1907, vars betänkande avgavs i juli 1913, ledamot av Stockholms stadsfullmäktige 1892–1897 samt därunder medlem av beredningsutskottet och ordförande i gasverksstyrelsen (1895–1897).

Förberedelsen av sidan tog: 72,35 ms.