Definition & Betydelse | Svenska ordet BLODSHÄMND


BLODSHÄMND

Definition av BLODSHÄMND

  1. fejd där varje skada och dråp hämnas

Antal bokstäver

10

Är palindrom

Nej

9
BL
LO
LOD
OD

3

3

170
BD
BH
BHN
BHS
BL


Sök efter BLODSHÄMND på:



Exempel på hur man kan använda BLODSHÄMND i en mening

  • Blodspenningar kallades under medeltiden den penningsumma varmed en mördare, för att undgå blodshämnd, försonades med den mördades fränder, eller gottgörelse inför rättsväsendet.
  • genomförde statsmannen och strategen Perikles en radikal reformation av rättsväsendet i Aten som innebar att man lämnade ett primitivt rättssystem baserat på blodshämnd, för att istället använda sig av ett mera rättvist system med en tredje part, en jury av folket, som objektivt kunde bedöma tvister.
  • Mansbot var böter som i äldre nordisk rätt betalades av en dråpare eller hans släktingar (fränder) till den dräptes släkt, som då avstod från att kräva blodshämnd.
  • Mannens fränder skyllde det inträffade på Elin och tog därför blodshämnd genom att dräpa henne när hon var på väg till kyrkoinvigningen i Götene omkring år 1130.
  • Anton Çetta, född 1920 i Gjakova i Kosovo i Jugoslavien, som vid den tiden var en provins i det dåvarande existerande Serbernas, kroaternas och slovenernas kungadöme (som senare blev Kungariket Jugoslavien), död 1995 i Pristina i Kosovo och begraven i Prizren, var av etnisk albansk härkomst; albansk folklorist med akademisk utbildning, grundare av Försoningskommitten mot blodshämnd.
  • Den handlar om den unge albanske mannen Gjorg Berisha som enligt den uråldriga lagboken Kanun tvingas att som blodshämnd begå ett mord och därmed beseglar sitt eget öde; att själv bli dödad av en medlem av den mördades släkt.
  • Det är en berättelse där Kadare som så ofta annars i sitt författarskap behandlar det förflutnas inverkan på nuet och väver ihop mytiska berättelser och de gamla ännu förekommande lagarna om blodshämnd med en skildring av det samtida Albanien omkring kommunismens sammanbrott.
  • Gridslagarnas syfte har varit att överföra straffande verksamhet till den offentliga makten, för att därigenom avskaffa (eller i varje fall inskränka) blodshämnd.
  • Nationella fronten motsatte sig dock islamiseringen av det iranska samhället efter revolutionen och organiserade demonstrationer 1981 i Teheran mot införandet av qesās (blodshämnd) som är en central princip i islamisk strafflag.


Förberedelsen av sidan tog: 83,53 ms.