Definition & Betydelse | Svenska ordet BODELNING

Definition av BODELNING

1. (juridik) delning mellan makars egendom vid äktenskapets upplösning genom den ene makens död eller äktenskapsskillnad

Exempel på hur man kan använda BODELNING i en mening

• Om alltså den efterlevande – efter det bodelning har genomförts och eventuell enskild egendom beaktats – inte har egendom till ett värde motsvarande fyra basbelopp så kan han/hon få ut denna rätt ur den avlidnes egendom, vilket inkräktar på särkullbarnets arvslott.
• Efter upphovsmannens död övergår hans rätt till författarpenning eller översättarpenning enligt lagstiftningen om bodelning, arv och testamente.
• Några av de vanligast förekommande ärendena är adoption, bodelning, utseende av bodelningsförrättare, boutredningsman, skiftesman, god man och förvaltare enligt föräldrabalken och god man enligt samäganderättslagen.
• Efterlämnar den avlidne en sambo och begär denne bodelning enligt sambolagen ska bodelningen förrättas innan arvskifte får äga rum.
• Lagen (1996:242) om domstolsärenden används av allmänna domstolar när bestämmelserna i Rättegångsbalken inte används; det kan röra enklare frågor där huvudförhandling inte behövs, såsom adoption, bodelning, god man eller förvaltarskap.
• Eftersom bodelning skedde enligt svensk lag, tillföll endast ena hälften trusten, medan den andra hälften såsom laglott i lika delar tillföll hans fem barn.

Förberedelsen av sidan tog: 56,89 ms.