Definition & Betydelse | Svenska ordet BOKBINDARE


BOKBINDARE

Definition av BOKBINDARE

  1. (yrken) person som binder böcker

Antal bokstäver

10

Är palindrom

Nej

14
AR
BI
BIN
BO
BOK

3

3

669
AB


Sök efter BOKBINDARE på:



Exempel på hur man kan använda BOKBINDARE i en mening

  • Christophe Plantin (ca 1520-1589) lärde upp sig till bokbindare i Antwerpen efter att ha flytt från Paris, där minst en tryckare blivit bränd efter att ha anklagats för kätteri.
  • Vid sekelskiftet hade man, förutom köpmän, en skräddare, skomakare, urmakare, bokbindare, barberare och bageri i samhället, och under mellankrigstiden bodde närmare 600 personer i orten.
  • 16 maj – Anton Assow (född 1879), svensk bokbindare och självlärd tecknare, grafiker och akvarellmålare.
  • Bokbindaretikett kallas den etikett som många bokbindare klistrar på försättsblad eller pärmens insida för att signera sitt arbete.
  • Han var son till Hans Nicolai Jakobsen, en bokbindare och bokhandlare från Torshamn, och Johanne Marie Hansdatter från Sandoy.
  • Thelander utbildade sig till bokbindare och efter att han blev mästare studerade han konstnärlig bokbindning i Stockholm 1938.
  • Erling Kiær, född 11 november 1903, död 22 oktober 1980, även kallad "Röda nejlikan", var en dansk bokbindare, reservlöjtnant och under andra världskriget en ledande motståndsman i Helsingörs syklubb.
  • Efter 1658 blev han kammarbokbindare, och senare även kansliets bokbindare och ansvarade under 1660-talet för inbindningen av räntekammarböcker, slottsräkenskaper, hovkasseräkningar och riksänkedrottningens huvudböcker.
  • Parallellt med arbetet började han studera vid Lunds stads lärlings- och yrkesskolor 1931 och erhöll där gesällbrev 1935 som bokbindare.
  • Wilhelm Fritz Reslow, född 25 maj 1856 i Lövestads socken, Malmöhus län, död 15 januari 1931 i Vanstads församling, Malmöhus län, var en svensk bokbindare, författare och fackföreningsman.


Förberedelsen av sidan tog: 218,82 ms.