Anagram & Information om | Svenska ordet BYGGNADSKONTOR

Exempel på hur man kan använda BYGGNADSKONTOR i en mening

• År 1927 beslöt Stockholms stadsfullmäktige att ersätta provisoriet och inbjöd några företag att lämna anbud på ett broförslag som hamnstyrelsens byggnadskontor hade utarbetat.
• Gellerstedt tog 1898 avgångsexamen 1898 från Kungliga Tekniska högskolan, var 1899–1901 anställd vid Stockholms stads byggnadskontor och grundlade 1902 Kommunaltekniska byrån, en konsulterande ingenjörsfirma inom väg- och vattenbyggnadsfacket, särskilt för mätnings- och stadsplanearbeten samt vattenlednings- och avloppsförslag.
• Han medeverkade vid konstruktionen av anläggningarna i Stockholms vattenledningsverk vid Norsborg 1902–1904, var anställd hos Ph Holtzmann & Co i Frankfurt am Main 1905, vid Malmö stads drätselkammare 1906–1910, vid hamnavdelningen vid Stockholms stads byggnadskontor 1911, vid Arcus AB i Stockholm 1912–1921.
• Hedtjärn utexaminerades från Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm 1931, var anställd vid vägbyggnads-, brobyggnads-, anläggnings- och kommunaltekniska arbeten 1931–1937, ingenjör vid Linköpings stads stadsingenjörs- och byggnadskontor 1937–1939, anställd vid Stockholms stads fastighetskontor 1939–1972, var chef för regleringen av nedre Norrmalm 1951–1972 och för saneringsavdelningen 1960–1972.
• Han reste till USA 1881, där han först var järnvägsingenjör och anställdes vid Chicagos byggnadskontor 1884, från 1897 dess överingenjör med undantag för åren 1903-04, då han var direktör för allmänna arbeten.
• Han blev biträdande ingenjör på Östersunds stads byggnadskontor 1934, konstruktör på Stockholms stads gatukontor 1935, ingenjör vid Malmö stads vatten- och avloppsverk 1937 och var direktör där 1951–1974.
• Fellenius blev student 1894 och utexaminerades 1898 från Kungliga Tekniska högskolans avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst, var avdelningsingenjör vid riksgränsbanan 1899, 1:e biträdande ingenjör vid Norrköpings stads byggnadskontor 1899–1903, Härnösands stads byggnadschef och stadsbyggmästare 1903–05 och nedlade som avdelningschef vid Göteborgs hamnstyrelse 1905–11 förtjänstfullt arbete (bland annat anläggningen av Stigbergskajen samt Fiskhamnen och Sannegårdshamnen och projektet till central- och frihamn) för utveckling av landets främsta hamn.
• Han var konstruktör vid Union Elektricitäts-Gesellschaft i Berlin 1900–01, vid Stockholms gas- och elverks nybyggnader 1901–04, vid AB Vattenbyggnadsbyrån 1904–06, biträdande ingenjör vid drätselkammarens i Malmö ingenjörsavdelning 1906–08, avdelningsingenjör vid Malmö stads byggnadskontor 1908–39 och vid Malmö stads gatukontor 1939–42.
• Han var biträdande ingenjör vid byggandet av Norra stambanan 1889–1891, ingenjör vid Stockholm-Saltsjöns Järnvägs byggnad 1891–1893 och 1895–1896, biträdande ingenjör vid Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen 1893–1894, extra fyringenjör 1896–1898, byråingenjör vid Stockholms stads byggnadskontor 1898–1905 samt överingenjör och chef för Stockholms stads hamn- och brobyggnader från 1905.
• Efter avgångsexamen från Kungliga Tekniska högskolan 1901 var Fröman ingenjör vid Gävle stads byggnadskontor 1901–02, arbetschef vid Finspång 1902–03 och ingenjör vid Stockholms vattenledningars nybyggnad i Norsborg 1903–04.
• Efter avgångsexamen från Kungliga Tekniska högskolan 1898 anställdes Fröman vid Göteborgs stads byggnadskontor 1898, var arbetschef för Strängnäs stads vatten- och avloppsledningsanläggningar 1898–99, ingenjör vid Stockholms stads vattenledningars nybyggnader vid Norsborg 1900–04, teknisk chef vid AB Beton 1904–05 och anställd hos Stockholms stad 1905–39.
• Den putsade jugendbyggnaden i två våningar med urförsedd takryttare ritades av Georg Ringström som var arkitekt vid Stockholms stads byggnadskontor.
• Han var extra ingenjör vid Malmö stads vatten- och avloppsverk 1942–43, ingenjör vid Kristinehamns stads byggnadskontor 1944 och blev byråingenjör och driftsingenjör vid Malmö stads vatten- och avloppsverk 1945.
• Han var stadsingenjör i Boden 1947–55 (tillförordnad 1946) och byggnadschef vid Söderhamns stads byggnadskontor från 1955.
• Efter ingenjörsexamen vid Tallinns Teknikums byggnadslinje 1943 var Krabu verksam som ingenjör i Linnavuori i Finland och Valmets Flygfabriks byggnadskontor 1943–1944, vid länsarkitektkontoret i Gävle 1945–1946, hos stadsarkitekt Cyril Stackell i Söderhamn 1946–1964 och var efter dennes död 1964 chef för Stackells Arkitektkontor AB, från 1968 Heino Krabu Arkitektkontor AB som hade kontor i både Söderhamn och Bollnäs.
• Han var ingenjör vid en ingenjörsbyrå i Stockholm 1905–1907, vid Norrköpings stads byggnadskontor 1907, vid Vattenfallsstyrelsen 1908, arbetschef vid Stockholms hamnstyrelse 1916, vid entreprenadbolag 1918, byggnadschef för Stockholms frihamnsbyggnader 1920, överingenjör hos Stockholms gatukontor 1924, chef för vägarbeten i Rumänien 1931 och blev arbetschef vid Stockholms arbetslöshetskommitté 1933.
• I mitten av 1930-talet flyttade stadsingenjör Arthur Arnsten in i domsagans lokaler och i slutet av 1940-talet inreddes hela bottenvåningen till byggnadskontor.
• Han anställdes vid Helsingborgs stads byggnadskontor 1933, vid Göteborgs vattenledningsverk 1934, vid Byggnads AB Hallström & Nisses i Sundsvall 1935, vid Statens Järnvägars banavdelning 1937 samt blev baningenjör i Kiruna 1945, i Borås 1955 och i Göteborg 1962.
• Han genomick kvällskurser i teckning vid Tekniska skolan i Visby 1895–1896 och anställdes 1898 vid Visby stads byggnadskontor, från 1901 utsågs han till "byggnadspolis", motsvarande dagens byggnadsinspektör.
• Han fick samma år anställning vid gatukontor och kom till AB Vattenbyggnadsbyrån 1951, blev byråingenjör vid byggnadskontoret på Kristinehamns kommun 1953, ingenjör vid byggnadskontoret i Jönköpings kommun 1956 och byggnadschef vid Katrineholm stads byggnadskontor 1958.

Förberedelsen av sidan tog: 80,30 ms.