Definition & Betydelse | Svenska ordet CELLBIOLOGI

Definition av CELLBIOLOGI

1. (biologi) gren av biologin som beskriver den levande cellens struktur, funktion och samspel med sin omgivning

Exempel på hur man kan använda CELLBIOLOGI i en mening

• Induktion (medicin) – inom medicin och cellbiologi innebär att det sker en uppreglering av enzym genom att en viss substans tillförs.
• Tre framträdande medlemmar är professorn i filosofi Sven Ove Hansson, professorn i molekylär cellbiologi Dan Larhammar och astronauten Christer Fuglesang.
• Plasmodium (cellbiologi) – benämning på ett amöbaliknande, flercelligt stadium hos bland annat slemsvampar.
• Autofagi eller autofagocytos är en fysiologisk process i cellbiologi som reglerar omsättningen av bland annat proteiner och organeller och interagerar till viss del med programmerad celldöd.
• Dan Sigurd Larhammar, född 1 april 1956, är en svensk farmaceut och professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet.
• Terminalt differentierad är ett begrepp inom cellbiologi och syftar till att en cell i en organism har förlorat sina förmåga att genomgå mitos.
• Annica Dahlström, född 1941, är en svensk läkare samt professor emerita i histologi vid avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi vid Göteborgs universitet.
• Preklin är teoretiskt tungt och involverar studier inom cellbiologi, genetik, biokemi, embryologi, histologi, anatomi, fysiologi, neurovetenskap, immunologi, mikrobiologi, patologi och farmakologi.
• Preklin (från preklinisk), är ett populärnamn på den inledande, prekliniska, delen av svensk läkarutbildning, ofta innehållande undervisning i grundläggande cellbiologi, genetik, biokemi, embryologi, anatomi, histologi, fysiologi, neurovetenskap, immunologi, mikrobiologi, patologi och farmakologi.
• evolutionsbiologi, psykologi och evolutionspsykologi, utvecklings- och regenerationsbiologi, neurobiologi, biomedicin, cellbiologi, kemi, samt organismisk och fysiologisk biologi.
• Under första halvåret 1997 var han professor i cellbiologi, speciellt experimentell diabetesforskning vid Lunds universitet, och från 1 juli 1997 är han professor i experimentell endokrinologi vid Karolinska Institutet.
• Under sju år var han studierektor och ansvarade då som kurskommittéordförande för att införa en integrerad kurs i cellbiologi, histologi och kemi under läkarutbildningens första termin.
• I studierna ingår människans anatomi och fysiologi, cellbiologi, histologi, biokemi, molekylärbiologi, genetik, immunologi, hematologi, mikrobiologi, kemi och fysik.
• Ektoplasma (cellbiologi) – den klara proteinfattigare, icke-korniga yttre delen av en cells cytoplasma.
• Han har publicerat uppmärksammade vetenskapliga arbeten inom virologi, cellbiologi och experimentell cancerforskning; känd för beskrivningen av fibronektin, ett protein som förekommer på cellernas yta och medverkar till att cellerna häftar vid varandra.
• Han var amanuens och assistent på histologiska institutionen i Uppsala 1951–1959, innehade forskartjänst i experimentell diabetesforskning vid Statens medicinska forskningsråd 1963, blev prosektor i histologi vid Karolinska Institutet 1964, professor i histologi vid Umeå universitet 1966, i anatomi vid Uppsala universitet 1976 och i histologi med cellbiologi vid Uppsala universitet 1982.
• Hans forskning omspänner ett vidsträckt område med tonvikt på immunologi och cancerforskning; han har publicerat arbeten om immunologi, patologi, membranbiologi, cellbiologi och hematologi.

Förberedelsen av sidan tog: 77,21 ms.