Definition & Betydelse | Svenska ordet DAGSVERKEN

Definition av DAGSVERKEN

1. böjningsform av dagsverke

Exempel på hur man kan använda DAGSVERKEN i en mening

• Det vanligaste var dock skattetorp, där arrendet vanligen erlades i fastställda kontanta eller naturabelopp, eller dagsverken i samband med slåtter eller liknande.
• I Sverige är andra ersättningsformer än pengar, såsom naturaprestationer eller dagsverken ej giltiga.
• De presterade också ett bestämt antal dagsverken på godsherrens domänjord, vars avkastning denne tillgodogjorde sig.
• Många dagsverken vid bygget fullgjordes av församlingsborna själva, eftersom kyrkan var stor och man ville hålla kostnaderna nere.
• Uppsa kulle mått på 55 meter i diameter och nära 10 meters höjd har krävt omkring 9000 kubikmeter jord, grus och sten som fyllning och kanske 10 000 dagsverken med träspadar.
• I samband med att Amos Anderson köpte Söderlångvik av järnverket såldes även resten av Ölmos av till bönderna som därmed inte längre behövde utföra dagsverken åt järnverket.
• När kyrkan byggdes skulle varje byalag i församlingen bidra med ett antal dagsverken och en viss mängd sågat virke.
• Torp – under medeltiden ett avskilt beläget nybygge, senare en icke skattelagd mindre gård som arrenderades, ofta med arrende åtminstone delvis i form av dagsverken.
• Torparen på Stocksundstorp var skyldig att utföra två dagsverken i veckan på Bergshamra som betalning för arrendet.
• Sockenborna bidrog genom att skänka virke och annat materiel, samt att göra dagsverken, och kyrkan invigdes 1884.
• Det beslöts även under sommaren att befolkningen själva skulle bygga kyrkan genom dagsverken som avlades i en takt av 1 per rök, det vill säga rykande skorsten (hushåll).
• Församlingen bidrog själv med frivilliga dagsverken för byggnadens iståndsättande enligt en uppgjord turlista.
• En av hans mest beryktade reformer vara att omvandla de dagsverken undersåtarna var skyldiga staten till skatter som erlades i reda pengar.
• Jordeboksräntan hade en bakgrund i de jordräntor som sedan äldre tider tagits ut i natura, främst i form av dagsverken (arbete) och fodring (utfodring av hästar) åt kungen eller dennes lokale representanter, adeln eller prästerskapet.
• Byggande och underhåll av gärdesgårdar samt arbetet vid byggande av byns kyrkbåtar, respektive dagsverken markerade man på karvstockar.
• De som bebodde torpen ägde varken huset eller marken de brukade, utan arrenderade det genom dagsverken hos markägaren.
• Gabriel Kristersson (Oxenstierna) innehade 1652 detta torp som då årligen betalade 2 öre penningar, 6 dagsverken och foder för tre hästar i arrende.
• Pott tyckte att det var opraktiskt att använda båt för att ta sig mellan öarna under sina jaktturer och tvingade därför torparfamiljen Sandström på Rågskär att göra dryga dagsverken och konstruera ett 2,5 kilometer långt brosystem mellan öarna i hans skärgård, från Idöborg, via Idön, Kovilorna, Långskär och Kalvholmen till Rågskär samt mellan öarna vid Braka och i norra Skoboraden.
• Pott var en passionerad jägare men avskydde att vara till sjöss, därför tvingades torparfamiljen Sandström på Rågskär att göra dryga dagsverken och konstruera ett 2,5 kilometer långt brosystem mellan öarna i hans skärgård, från Idöborg, via Idön, Kovilorna, Långskär och Kalvholmen till Rågskär samt mellan öarna vid Braka och i norra Skoboraden.
• Det uppfördes med medel insamlade av bland annat Istrums syförening och med en mängd fria dagsverken av församlingsborna.

Förberedelsen av sidan tog: 167,53 ms.