Definition & Betydelse | Svenska ordet DERMATOLOGI

Definition av DERMATOLOGI

1. läran om (människo)huden, särskilt dess sjukdomar

Exempel på hur man kan använda DERMATOLOGI i en mening

• Pick studerade vid universitetet i Wien och tog sin examen 1860, när han därefter arbetade som assistent till Ferdinand von Hebra intresserade han sig för dermatologi och syfilis.
• Från 1889 till 1929 var han chefsläkare för hudkliniken vid Dortmunds kommunala sjukhus, som under hans ledning blev ett framstående centrum för dermatologi.
• Det ingår även teoretiska ämnen som kemi, fysik, dermatologi, ekonomi, mikrobiologi och näringslära i hudterapeutens utbildning.
• Han blev 1849 extra ordinarie och 1869 ordinarie professor i dermatologi och hade mycket stor betydelse för kännedomen om dessa liksom om de syfilitiska sjukdomarna och deras behandling.
• Kaposi studerade i Wien hos dermatologen Ferdinand von Hebra, som senare blev hans svärfar, och blev där docent i dermatologi och syfilidologi 1867 samt 1875 extra ordinarie professor, 1881 ledare av dermatologiska universitetskliniken i Wien och 1895 ordinarie professor.
• Hyperpigmentering är en term inom dermatologi som innebär att ett område av huden blir mörkare än omgivande hud på grund av att färgpigmentet melanin ansamlas.
• Det arbetar främst inom urologi, immunologi, transplantologi, dermatologi, kardiologi och infektionssjukdomar.
• I Lund finns högspecialiserad verksamhet inom bland annat neurologi, ÖNH-sjukdomar, radiologi med barnradiologi, neuroradiologi och interventionell neuroradiologi, klinisk fysiologi, klinisk neurofysiologi, klinisk genetik, Yrkes- och miljömedicin, dermatologi, neurokirurgi, thoraxkirurgi med hjärttranplantationskirurgi och lungtransplantationskirurgi som riksresurs, kardiologi med interventionell kardiologi och elektrofysiologisk undersökningar av hjärtat, lungmedicin, hematologi, gynekologi med gynekologisk onkologi, rehabiliteringsmedicin och neonatalogi.
• Augagneur blev 1879 medicine doktor, 1895 professor i kirurgisk patologi och 1904–05 professor i syfilidologi och dermatologi vid Lyons universitet.
• Reenstierna tjänstgjorde som avdelningsläkare vid universitetskliniken för hud- och könssjukdomar i Breslau 1915–16 och som assistent vid universitetskliniken för dermatologi och syfilis i Wien 1916–17 samt idkade bakteriologiska, dermatologiska och syfilidologiska studier i flera europeiska länder (särskilt vid Pasteurinstitutet) samt i Asien, Sydamerika och Afrika 1915–24.
• Efter avlagda examina och fortsatta specialstudier, bland annat hos Paul Gerson Unna i Hamburg 1887-89, blev han 1889 professor i dermatologi och syfilidologi i Konstantinopel.
• Mellan 1990 och 2000 var Olle Larkö chef för hudkliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 2001-2004 var han sedan områdeschef för dermatologi och venereologi, plastikkirurgi, reumatologi, arbetsterapi och sjukgymnastik vid samma sjukhus.
• Flertalet av dess djursjukhus och kliniker är specialiserade på ett eller flera ämnesområden, såsom invärtesmedicin, kirurgi och ortopedi, oftalmologi, neurologi, odontologi och dermatologi.
• Han innehade olika läkarförordnanden 1939–1947, blev docent i dermatologi och venereologi vid Karolinska institutet 1947 samt biträdande överläkare vid hudkliniken på Karolinska sjukhuset 1948.
• Han studerade dermatologi i utlandet 1890–1891 och var förste underläkare på Kommunehospitalet 1893–1897, knöts därefter till Frederiks Hospitals dermatologiska poliklinik och var dess chef 1902–1906, då han blev överläkare vid Kommunehospitalets avdelning IV och var samtidigt docent i dermatovenereologi.

Förberedelsen av sidan tog: 84,11 ms.