Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet DISKUTERAR

Definition av DISKUTERAR

1. böjningsform av diskutera

Exempel på hur man kan använda DISKUTERAR i en mening

• Väckarklocka är en debattbok av Elin Wägner från 1941 i vilken hon diskuterar ämnen som kvinnor, fred och miljö.
• Mars–april – Vid en riksdag i Örebro diskuterar man sätt att hindra det polska hotet om återinsättning av Sigismund på tronen och återinförande av den katolska läran.
• Termen kommer från grekiskans αἰτία, aitia, orsak, och λογία, logia, lära, och används inom filosofi, fysik, psykologi, statistik och biologi då man diskuterar orsaker till olika fenomen.
• Nicholas Breakspear kommer till Sverige och diskuterar med Sverker den äldre möjligheten att upprätta ett eget svenskt ärkestift vid ett kyrkomöte i Linköping.
• En debatt kan vara i ett politiskt sammanhang där man som individ diskuterar om olika åsikter på frågor genom ett mer informellt sätt, eller där två eller fler debattörer (politiker) för debatt om samhällsfrågor, oftast förekommer dessa debatter på tv, radio, tidning eller annan media.
• Partiet har nära samarbete med Communist Party of India (Marxist-Leninist) Red Flag och man diskuterar ett sammangående mellan de båda partierna.
• Den diskuterar språkets utveckling utifrån utgångspunkten att det är människorna som bestämmer hur språket ska se ut, inte de som skriver ordlistorna.
• Lazare Carnot publicerar Géométrie de position om projektiv geometri, där han bland annat diskuterar den geometriska betydelsen av en negativ rot till en algebraisk ekvation.
• I denna skrift diskuterar Mandelbrot självsimulerande kurvor, kurvor där mönster och struktur upprepas regelbundet i allt mindre skala så att allt ser likadant ut oberoende av i vilken skala man betraktar dessa.
• I en pratshow intervjuas eller diskuterar kända och aktuella personer, vilket bildar basen för programinnehållet.
• Problembaserat lärande eller Problembaserad inlärning, förkortat PBL eller PBI, är en pedagogisk ansats där lärandet är baserat på verklighetsbaserade situationer, där studenterna samlar in information som man diskuterar och reflekterar över i grupp, ofta med stöd av en handledare.
• Med inspiration från de franska 60-talsfilosoferna Félix Guattari och Gilles Deleuze arbeten samt Baruch Spinozas filosofi från 1600-talet ställer Hardt och Negri, med utgångspunkt från Marx analys av kapitalet, en diagnos på vår tids postmoderna tillstånd och diskuterar de möjligheter som finns till antikapitalistiskt motstånd idag.
• I sin bok Hyperkapitalismen (2000) diskuterar han i anekdotisk form begreppet kapitalism utifrån samtidsdebatten samt Karl Marx kontra Karl Popper, där han beskriver kapitalism i den globaliserade världen.
• En månad senare råkar en avlyssningscentral vid Medelhavet plocka upp ett samtal mellan två män som diskuterar attentatet och nästa del i planen.
• Den 1 augusti 1914 diskuterar kunderna på Wiederkehrs frisersalong mobiliseringen i Tyskland, Belgien och Ryssland.
• Tillsammans med moderföreningen har Rädda Barnens Ungdomsförbund drivit projektet "Ellen och Allan", där tjej- respektive killgrupper med ungdomar i åttonde klass diskuterar känslor, samhället och dess normer, utanförskap och andra angelägna frågor.
• Notischefen Fredrik Bergström diskuterar med redaktionssekreteraren och redaktör Grane om vad som kan ligga bakom de låga födelsetalen i Sverige.
• Filmer som Marmormannen (1977) och Järnmannen (1981) kommenterar livsvillkoren under efterkrigsåren, medan Dirigenten (1980) diskuterar konstnärskap i ett totalitärt klimat.
• Viners arbete Studies in the Theory of International Trade (1937) diskuterar historien om ekonomiskt tänkande och är en historisk källa för bullionistkontroversen i Storbritannien från 1800-talet.
• Asplund skrev bland annat Om undran inför samhället, med dess nyckelbegrepp aspektseende, och två andra av hans mest lästa böcker är Det sociala livets elementära former (1987), där han analyserar stora delar av den klassiska socialpsykologiska forskningen med dess experiment, och lanserar sin övergripande teori att människan generellt är socialt responsiv, och Essä om Gemeinschaft och Gesellschaft (1991), där han förklarar och diskuterar dessa begrepp skapade av den tyske sociologen Ferdinand Tönnies.

Förberedelsen av sidan tog: 92,09 ms.