Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet ELEKTRICITET

Definition av ELEKTRICITET

1. (fysik, teknik) ett samlingsnamn för ett antal fysikaliska fenomen (såsom elektrisk laddning, elektrisk ström, elektromagnetiskt fält, elektrisk potential och elektromagnetism)
2. (vardagligt) något som symboliserar ljus, värme eller energi

Exempel på hur man kan använda ELEKTRICITET i en mening

• En metall är ett grundämne (eller en legering) med metalliska egenskaper, till exempel hög ledningsförmåga för elektricitet och för värme, formbarhet, i allmänhet hög densitet och metallglans.
• Under tidigt 1800-tal gjordes en hel del försök att med elektricitet överföra meddelanden, men inget av prövade tekniker fungerade särskilt väl.
• Tesla var en av de mest betydelsefulla bidragsgivarna vad gäller tillkomsten av kommersiell elektricitet.
• En trådbuss är en buss som drivs med en elmotor, som matas med elektricitet från två parallella luftledningar till vilka bussens båda strömavtagare är anslutna.
• En lösning av salt i vatten utgör en elektrolyt, dvs lösningens joner kan leda elektricitet, något som för övrigt även smälta salter kan göra.
• I likhet med andra sorters kondenskraftverk som använder fossila bränslen eller biomassa kan endast högst hälften av inmatad värmeenergi omvandlas till elektricitet.
• Viktigast torde hans arbeten inom matematisk fysik vara, särskilt rörande läran om elektricitet och magnetism, vars matematiska grundläggning härrör från Poisson, samt den celesta mekaniken.
• Antistatmedel kallas ämnen som minskar bildning av statisk elektricitet hos olika material såsom tyger.
• Charles-Augustin de Coulomb, född 14 juni 1736 i Angoulême, departementet Charente, död 23 augusti 1806 i Paris, var en fransk ingenjör och fysiker som gjorde viktiga bidrag till förståelsen av mekanik, elektricitet och magnetism.
• Fotokopiering ger permanenta bilder men använder överföring av statisk elektricitet snarare än fotografisk film, därav termen fotostatkopiering.
• En elektret (bildat av elektr- från "elektricitet" och -et från "magnet") är en kropp av ett material med bestående elektrisk laddning eller permanent elektrisk polarisation.
• Piezoelektricitet (från piezo "trycka, pressa" och elektricitet) är en egenskap hos vissa kristaller att när de deformeras omvandlas det mekaniska arbetet till elektricitet och även det omvända; elektricitet omvandlas till mekaniskt arbete.
• Syftet med byggandet av den höga dammen var att förhindra översvämningar, producera elektricitet och magasinera vatten för jordbruket.
• Fenomenet tar sig uttryck i välkända former som blixtar och statisk elektricitet liksom i elektromagnetiska fält och elektromagnetisk induktion.
• Han är känd för att ha varit den förste att framställa aluminium 1825 och för att 1820 ha upptäckt sambandet mellan elektricitet och magnetism.
• Ellok, elektrolok, elektriskt lok eller elektriskt lokomotiv är ett dragfordon för tåg, drivet av elektricitet tillförd längs järnvägsspåret med kontaktledning eller strömskena.
• Ett kraftverk, tidigare även kraftstation, är en anläggning för produktion av elektricitet, det vill säga den omvandlar någon annan form av energi till elektrisk energi med hjälp av en generator.
• En bränslecell omvandlar kemisk energi från ett bränsle plus ett oxidationsmedel till elektricitet, genom en kemisk reaktion varvid bränslet oxideras vid anoden och oxidationsmedlet reduceras vid katoden.
• Forna tiders kallmangel med stenar i stora träramar som vikter och manuell förflyttning av stenarna över tyget har i modern tid i huvudsak ersatts med varmmangel där ånga står för värmen och elektricitet driver textilierna framåt mellan valsverket som ger den släta struktur som eftersträvas.
• 2:a industriella revolutionen (1871 till 1914) – tiden som bland annat präglades av utbredningen av elektroteknik och användningen av elektricitet, förbränningsmotorer och tillverkning och användning av stål.

Förberedelsen av sidan tog: 148,22 ms.