Definition & Betydelse | Svenska ordet ELEKTRONERNA

Definition av ELEKTRONERNA

1. böjningsform av elektron

Exempel på hur man kan använda ELEKTRONERNA i en mening

• Mer specifikt har elektronerna i den vita dvärgens materia blivit degenererade av den höga tätheten.
• Eftersom elektronerna har elektrisk laddning växelverkar de med andra laddade partiklar via elektromagnetisk växelverkan, vilket gör dem lätta att stoppa.
• De har det gemensamt att elektronerna med högst energi i grundtillståndet är av typ s i det yttersta skalet (s-orbitaler).
• Periodens nummer motsvarar antalet huvudkvanttal som förekommer hos elektronerna i grundämnenas atomer, eller antalet elektronskal som används enligt Bohrs atommodell.
• Det elektriska fältet styr i sin tur bredden på den kanal i vilken elektronerna (eller hålen) kommer att färdas.
• Fenomenet förklaras teoretiskt av att elektronerna vid tillräckligt låga temperaturer parar ihop sig till Cooper-par.
• Om en gas värms tillräckligt mycket separeras elektronerna från atomkärnorna, och ett plasma bildas.
• Goeppert-Mayer hade 1948 presenterat en modell som ordnade protonerna och neutronerna i en atomkärna i en serie "skal", ungefär som elektronerna utanför kärnan.
• De har det gemensamt att i atomens grundtillstånd befinner elektronerna med högst energi sig i d-orbitaler.
• Inom kemin innebär aromaticitet att en molekyl har en cyklisk (dvs ringformad) struktur med pibindningar i resonans med varandra (elektronerna i pi-bindningarna är delokaliserade).
• Bohrs atommodell är den av Niels Bohr 1913 uppställda teorin för atomen enligt vilken elektronerna rör sig i cirkulära banor runt atomkärnan, där centripetalkraften ges av coulombkraften och rörelsemängdsmomentet är kvantiserat till ett heltal gånger Plancks konstant, nh/2π.
• I normalfallet bromsas positronen upp till dess den har omkring samma rörelseenergi som elektronerna i materialet, varpå den bildar en så kallad positroniumatom tillsammans med en vanlig elektron (och joniserar därmed den atom som elektronen kom ifrån).
• Om den accelererade laddningen är elektroner och vandrar in i ett P-dopat område, kommer elektronerna att förändra det P-dopade ämnets karaktäristik så att det uppför sig som om det vore N-dopat.
• Detta är inte en helt slumpmässig rörelse eftersom elektronerna påverkas av ömsesidig repulsion och dessa elektroner sägs vara "delokaliserade".
• Om man mäter spinnet hos en av elektronerna (som var för sig inte är spinnlösa), får den andra elektronen omedelbart lika stort men motriktat spinn.
• Linjerna uppkommer genom att varje ämne i ljuskällan avger ljus med vissa specifika våglängder när elektronerna i ämnets atomer övergår från ett högre energitillstånd till ett lägre.
• De uppstår när elektronerna i ljuskällans (eller mellanliggande materias) atomer övergår från en energinivå till en annan.
• Det beror på att laddningsfördelningen är symmetrisk över hela molekylen så att tyngdpunkten för de positiva laddningarna (från atomkärnorna) sammanfaller med tyngdpunkten för de negativa laddningarna (från elektronerna).
• Alltså måste elektronerna kunna vandra från anodytan till katodytan för att en metall skall kunna korrodera.
• Genom att skicka fotoner på elektroner kunde han visa hur elektronerna rörde sig och att ljuset fått en ny våglängd.

Förberedelsen av sidan tog: 172,76 ms.