Definition & Betydelse | Svenska ordet EMBRYOLOGI

Definition av EMBRYOLOGI

1. vetenskapen om embryot

Exempel på hur man kan använda EMBRYOLOGI i en mening

• Därefter hade han tjänst som forskarassistent vid Carlsberg Laboratorium, till 1953 då han doktorerade i embryologi med avhandlingen Studies on amphibian embryogenesis om groddjur.
• Efter att han på Helgoland och i Messina gjort en del lägre djurs anatomi och embryologi till föremål för noggranna studier, vilkas resultat publicerades i 14 avhandlingar, blev han 1853 docent vid universitetet i Würzburg på grund av det framstående arbetet Zur Lehre vom Generationswechsel und der Fortpflanzung bei Medusen und Polypen (Läran om generationernas ändring och fortplantningen hos maneter och polyper).
• Han bedrev framstående forskning i patologisk anatomi, embryologi och allmän patologi; han var en av de första, som använde mikroskopet för dessa vetenskaper och studerade patologin experimentellt.
• Preklin är teoretiskt tungt och involverar studier inom cellbiologi, genetik, biokemi, embryologi, histologi, anatomi, fysiologi, neurovetenskap, immunologi, mikrobiologi, patologi och farmakologi.
• Preklin (från preklinisk), är ett populärnamn på den inledande, prekliniska, delen av svensk läkarutbildning, ofta innehållande undervisning i grundläggande cellbiologi, genetik, biokemi, embryologi, anatomi, histologi, fysiologi, neurovetenskap, immunologi, mikrobiologi, patologi och farmakologi.
• Resultatet av detta blev dels att Tornblad medföljde Broman på dennes centralafrikanska forskningsexpedition samma år, dels att Tornblad och hans hustru Karin år 1931 donerade medel till inrättande av det 1934 invigda Tornbladinstitutet för jämförande embryologi vid Lunds universitet, baserat främst på Bromans vetenskapliga samlingar.
• Denna fick stor betydelse för zoologins utveckling genom att den i motsats till den artbeskrivande och faunistiska riktningen inom zoologin i första hand var inriktad på morfologi, histologi och embryologi, vilket på den tiden var ett stort framsteg och som gjorde tidskriften till en av de allra viktigaste inom zoologin.
• Pfeffers första arbeten behandlade mossornas floristik och geografiska utbredning och högre kryptogamers och en del blomväxters embryologi och utvecklingshistoria.
• Agassiz sysselsatte sig såsom zoolog huvudsakligen med maneter, tagghudingar samt de lägre djurens embryologi och anatomi.
• Han blev 1915 prosektor vid Veterinärhögskolan, disputerade 1920 med kunglig dispens för doktorsgrad vid Karolinska institutet (som 1924 kreerade honom till medicine hedersdoktor), utnämndes 1922 till professor i anatomi och histologi vid Veterinärhögskolan och kallades 1926 till professor i anatomi vid Uppsala universitet, med undervisningsskyldighet i histologi och embryologi.
• Han var nydanande särskilt i fråga om ryggradsdjurens embryologi och var den förste, som påvisade förhandenvaron av gälspringor och gälbågar hos de luftandande djurens foster och som tolkade de av honom så kallade wolffska kropparna hos ryggradsdjuren.
• Woerdeman var 1925–1926 professor i histologi vid Universiteit van Amsterdam och 1926–1931 professor i anatomi och embryologi vid Groningens universitet.
• Medan han under sin tidigare vetenskapliga verksamhet företrädesvis bearbetade en egendomlig maskgrupp, slemmaskar, och rörande dess artkännedom såväl som anatomi och embryologi publicerade flera bemärkta arbeten, ägnade han sig under senare år nästan uteslutande åt däggdjurens embryologi, på vilket område han utförde en hel rad synnerligen betydelsefulla arbeten; särskilt viktiga är hans undersökningar av fosterorganen.
• Han utgav dessutom undersökningar över peridinéerna (1882) och iglarnas, maskarnas och kräftdjurens embryologi samt över blodkärlens byggnad hos ryggradslösa djur.
• Hans medicinska forskning vid Berkeley undersökte problem relaterade till mänsklig näringslära, endokrinologi, embryologi och histologi.
• Brenner blev filosofie doktor 1915, assistent vid Finlands geologiska kommission 1919, och har utgett värdefulla växtfysiologiska och växtanatomiska arbeten, såsom över svamparnas kvävenäring och pigmentbildning, småbladens variationsrörelser, protoplasmats permeabilitet och juncacéernas embryologi.
• Han utgav värdefulla arbeten över evertebraternas embryologi och anatomi, såsom om blodkärlssystemet hos kräftdjuren, om utvecklingen av havssvampar och av rankfotingen Sacculina samt över på experimentell väg framkallad partenogenes hos sjöborreägget.
• Sedan Kleinenberg 1872 i en monografi över släktet Hydra (ett av de ursprungliga flercelliga djuren) påvisat nervsystemets första framträdande inom organismernas serie, följde studier av flera maskformers embryologi och detta organsystems evolutionära utveckling, samtidigt som han lämnade grundläggande bidrag till kännedomen om en del andra organs utvecklingshistoria.
• Han utförde förtjänstfulla undersökningar över maskars, molluskers och lägre ryggradsdjurs embryologi samt bidrog genom uppställandet av Trochophora-teorin bland annat i sin ofullbordade Lehrbuch der Zoologie (1888) till en bättre uppfattning av vissa djurgruppers släktskapsförhållanden.
• Han utvecklade livlig författarverksamhet och utgav bland annat läroböcker i embryologi, histologi och bakteriologi.

Förberedelsen av sidan tog: 291,08 ms.