Definition, Betydelse, Synonymer & Anagram | Svenska ordet ENTAL

Definition av ENTAL

1. (matematik) den minst signifikanta siffran i ett heltal, d.v.s. siffran längst till höger, i ett tal skrivet i det decimala talsystemet (eller något annat positionssystem)
2. (vardagligt, grammatik) singularis; böjningsform hos exempelvis substantiv som anger att det rör sig om ett enda objekt

Exempel på hur man kan använda ENTAL i en mening

• Vid kommunreformen 1952 bildades i området ett ental storkommuner: Eldsberga (av de tidigare kommunerna Eldsberga, Trönninge och Tönnersjö), Enslöv (av Enslöv och Övraby), Getinge (av Getinge och Rävinge), Harplinge (av Harplinge och Steninge), Kvibille (av Holm, Kvibille och Slättåkra), Simlångsdalen (av Breared och Snöstorp) samt Söndrum (av Söndrum och Vapnö).
• Detta kan likställas med ett decimalt system där hundratalen (mest signifikanta siffran) kommer först, sedan tiotal och sist ental (minst signifikanta siffran).
• Adjektivattributet böjs i överensstämmelse med ordets numerus (ental eller flertal) och i enlighet med ordets genus.
• Det är singularis som ofta är omarkerad och innebär ental, och pluralis som ofta markeras med suffix och som innebär flertal (två eller flera).
• En nolla skrevs som ett snäckskal, ental från ett till fyra med punkter, från fem till nitton med kombinationer av streck och tal, där ett streck motsvarar fem.
• Det kan synas självklart att verb behöver tidsformer, tempus, som arbetar – arbetade, och att ental och flertal behöver anges om föremål, men där finns språk som inte anger numerus på substantiv eller tempus på verb.
• Både bestämd och obestämd artikel skiljer på maskulinum och femininum, men enbart den bestämda artikeln skiljer sig baserat på singular (ental) och plural (flertal).
• Ofta markerades ental med ett kort streck eller en punkt, medan femtal betecknades med en vinkel eller en båge och tiotal betecknades med en symbol som var sammansatt av två femtals-symboler.
• Benandanti (i ental benandante; av bene 'väl' och andante 'gående' (av andare 'gå')) var en ritualistisk sekt i Italien som var föremål för många förföljelser från inkvisitionen i Norditalien under 1600-talet, då dess medlemmar anklagades för såväl kätteri som häxeri.
• Själva demonstrationståget var dock mer eller mindre spontant arrangerat av ett ental deltagare, snarare än att vara organiserat eller sanktionerat av mötesarrangörerna eller av protestmötet som sådant.

Förberedelsen av sidan tog: 140,94 ms.