Definition & Betydelse | Svenska ordet FÄRDIGHET

Definition av FÄRDIGHET

1. praktisk förmåga byggd på tidigare erfarenheter och/eller teoretiska kunskaper

Exempel på hur man kan använda FÄRDIGHET i en mening

• Konst syftar antingen på en kulturyttring som kräver kunskap och färdighet eller på en sorts estetisk verksamhet.
• Konst syftar antingen på en kulturyttring som kräver kunskap och färdighet eller på en sorts estetisk verksamhet.
• På vägen dit träffade han på en rövare som hade terroriserat trakten i alla hans 30 år och hade uppnått stor färdighet i att härma alla slags djurläten; han kunde skrämma vägfarande från vettet genom att yla eller brumma, men särskilt bra var han på att låta som en näktergal, och därför kallades han också Näktergalen.
• Att simma under vatten ("dyk") är en viktig färdighet för att kunna klara sig vid ett eventuellt olyckstillfälle.
• Han imponeras av hennes färdighet och charm och efter ett oväntat möte efter en operaföreställning inleder de ett förhållande.
• Färdighetsbonusen är ett viktat logaritmiskt förhållande mellan din nivå i färdighet och dina olika statusar (såsom styrka, fingerfärdighet och vishet) som påverkar den färdigheten.
• I en tidningsartikel från 1936 beskrivs syftet med undervisningen: ”… att väcka och skärpa elevernas iakttagelse för det uttrycksfulla i naturens företeelser, samt att bibringa dem den tekniska färdighet som är nödvändig för att kunna i form och färg åskådliggöra detta …”.
• Varje svårighet är kopplad till en färdighet (till exempel klättra, slåss, kundservice) och för att övervinna ett hinder ska man med de tre sexsidiga tärningar slå under ens färdighetsvärde.
• Handicap är ett samlingsnamn för metoder att utjämna skillnader i färdighet mellan tävlande, till exempel i sport.
• Träning och övning är metodiskt utövande och praktiserande i syfte att förbättra eller hålla en färdighet.
• Om personens skicklighet i Laservapen ska vara högre än egenskapen Smidighet anger, så noteras Laservapen som en egen färdighet med eget värde.
• Det är ett allmänt begrepp som innefattar kunskap om, färdighet i eller observation av någon händelse som tjänats genom deltagande eller utsatthet.
• Kyū (級) är en japansk term i system, som bland annat används inom stridskonst, chadō, ikebana, go, shogi, akademiska prov och annan liknande aktivitet för att fastställa olika grad, nivå eller klass av färdighet, kunskap eller erfarenhet.
• Av modern, en kvinna med ovanlig bildning för sitt stånd, inhämtade Nils Persson sin kristendomskunskap, färdighet i innanläsning samt skicklighet i att skriva och räkna.
• I de stagar som Gustav III den 8 september 1771 fastställde står att ”Academien kommer att bestå, dels af Ledamöter, hwartil ej andre kunna intagas, än sådane, som äro kände för grundelig insigt och färdighet uti Composition, eller ock den Skaldekonst, som till Musique är lämpelig; dels av andre Musique-kännare, som eljest vunnit skicklighet och öfning uti Sång och på Musicaliska Instrumenter, hwilka alla af Academien wäljas, och utgöra sjelfwa Academiska Samhället, samt uti de vid Academien förekommande ärenden, äga hwar sin röst.
• Spartanerna lyckas dock, genom general Brasidas taktiska förmåga och militära färdighet krossa atenarna i slaget vid Amfipolis.
• Ofta följer han sin ingifvelses nycker och improviserar inför publiken, fast med en så glänsande färdighet, att auditoriet icke märker, att det är improvisation.
• Hans musikaliska färdighet framkommer i de fonografinspelningar som folklivsforskaren Alfhild Forslin (1904-1991) gjorde i Korsnäs sommaren 1930.
• Han rörde sig med färdighet och uppfinningsrikhet på olika konstområden, men var framför allt humorist och satiriker.
• Vidare var han en av pionjärerna för arméns utbildning och utrustning under vinterförhållanden och bibragte därigenom Jämtlands fältjägarregemente stor färdighet vid uppträdande vintertid och i minst i fjällterräng.

Förberedelsen av sidan tog: 115,73 ms.