Definition & Betydelse | Svenska ordet FÖRLUSTIG

Definition av FÖRLUSTIG

1. som har lidit förlust, som har blivit utan, som förlorat eller blivit fråntagen (något)

Exempel på hur man kan använda FÖRLUSTIG i en mening

• 30 maj – Det svenska rådet dömer Karl Knutsson (Bonde) förlustig alla arve-, köpe- och pantegods i Sverige.
• Samtliga släktmedlemmar härstammar från Jacob Boëthius som dömdes förlustig liv, ära och gods 20 juli 1698, men befriades genom rådets resolution 1710.
• En av sönerna, Carl Fredrik Ehrensvärd, dömdes efter mordet på Gustaf III vara sitt adelskap förlustig, och han slog sig ner i Köpenhamn och kallade sig Gyllenborg.
• Inför rätten bekände han sin brottslighet och dömdes av Svea hovrätt förlustig sitt adliga stånd och skyldig att mista liv, ära och gods samt bli halshuggen.
• Han förklarades då genom kung Gustav IV Adolfs brev till riddarhusdirektionen den 14 augusti samma år för all framtid förlustig sin riksdagsmannarätt och ställdes jämte ett par andra under tilltal för förgripliga utlåtelser mot lantmarskalken.
• Genom olyckliga spekulationer kom han på obestånd och blev 1778 för diverse tjänstefel dömd landshövdingetjänsten förlustig.
• Slutligen fick myndigheterna 1681 reda på vem som var författaren, och Worm dömdes förlustig ära, liv och gods, men benådades med landsförvisning till Trankebar, sedan han i fängelset i ytterlig ödmjukhet bett om tillgift.

Förberedelsen av sidan tog: 134,05 ms.