Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet FÖRORDNA

Definition av FÖRORDNA

1. utse någon till (kortare) tjänst eller uppdrag, tillsätta
2. fatta beslut; utfärda eller införa en bestämmelse, en lag eller en regel; skapa en förordning

Exempel på hur man kan använda FÖRORDNA i en mening

• Dessa var, åtminstone i Frankrike och Tyskland, kungens livegne, fick icke ärva ens modern, ägde ej rättighet att testamentariskt förordna över sina ägodelar, vilka tillföll landsherren, och var uteslutna från alla ämbeten och borgerliga yrken.
• Postverket grundades den 20 februari 1636, då drottning Kristinas förmyndarregering, på Axel Oxenstiernas initiativ, utfärdade förordningarna Om Post-Bådhen, Beställning för Postmästaren Anders Wechell samt Beställning för Oluff Jönsson att resa omkring landet och förordna Posterne.
• När rätten meddelar ett beslut om anordnande av förvaltarskap, ska den samtidigt förordna en förvaltare att utföra uppdraget.
• Konungaförsäkran 25 november 1751 (§ 14) gör härtill det tillägg, att ständernas bifall ej ovillkorligen fordras för prinsars och prinsessors giftermål, utan, om det är bråttom, ägde konungen med råds råde därom sluta och förordna.
• Fri förfoganderätt är ett juridiskt begrepp som innebär att egendom som vid dödsfall tillfaller någon ger denne rätt att på alla sätt förfoga över egendomen utom rätten att genom testamente förordna om den eller ge bort en väsentlig del som gåva.
• Domstolen får förordna att annan som kan lämna upplysningar av betydelse för prövningen får närvara vid sammanträdet.
• vid utredning av faderskap kan rätten i mål om förklaring att en viss man inte är far eller om fastställande av faderskap kan rätten på yrkande av någon av parterna förordna om blodundersökning eller annan undersökning rörande ärftliga egenskaper som kan ske utan nämnvärt men.
• För att domstol skulle kunna förordna om förvaring i stället för straff, fordrades, att den brottslige skulle vara av en sinnesbeskaffenhet, som avvek från det normala, men inte var strafflös enligt strafflagens 5 kapitel, paragraf 5, att han på grund av sin sinnesbeskaffenhet antogs vara oemottaglig eller föga mottaglig för straff, att han var att anse som vådlig för annans säkerhet till person eller egendom samt att på brottet kunde följa straffarbete eller, när det gällde sedlighetsbrott, fängelse.
• Sedan Ivan Bratt 1909 av stadsfullmäktige utsetts till revisor i bolaget, riktade denne emellertid åtskillig kritik i synnerhet mot matserveringen och utminuteringen, vilket till sist, sedan Bratt även uppställt ett nytt program för sprithandelns ordnande, fick till följd att stadsfullmäktige 1913 beslöt att inte längre förordna oktroj åt Göteborgssystemet.

Förberedelsen av sidan tog: 79,56 ms.