Information om | Svenska ordet FICHTE

Exempel på hur man kan använda FICHTE i en mening

• Som kunskapsteoretiker och metafysiker har Kant fått flera efterföljare, bland andra Schopenhauer och Fichte.
• Johann Gottlieb Fichte, född 19 maj 1762 i Rammenau nära Bischofswerda, Sachsen, död 27 januari 1814 i Berlin, var en tysk filosof, far till filosofen Immanuel Hermann Fichte.
• Kritik av det praktiska förnuftet har utövat ett stort inflytande över den akademiska moralfilosofin, med början hos filosofen Fichte.
• Vitalis Norström var konservativ och som filosof påverkad av Christopher Jacob Boström, Erik Olof Burman, Immanuel Kant och Johann Gottlieb Fichte, och motståndare till Herbert Spencer, Ellen Key, Hans Larsson, masskultur, socialism och demokrati.
• 1790 lämnade Hardenberg hemmet för studier i Jena, där han hänfördes av Friedrich Schiller och Johann Gottlieb Fichte, och kom därifrån till Leipzig där han lärde känna Friedrich Schlegel och genom denne sammanträffade med den nyromantiska kretsen, varmed han blev intimt förbunden.
• Han prisades av Gottlieb Fichte, Germaine de Staël, Wilhelm von Humboldt, och Charles Maurice de Talleyrand, men han misslyckades med att vinna Napoleon Bonapartes förtroende.
• Han var en av Immanuel Kants och Karl Leonhard Reinholds största motståndare och hans Ænesidemus (1792) utövade ett stort inflytande på Johann Gottlieb Fichte.
• Silverstolpes Litteraturtidning och Journal för svensk litteratur, 1798 blev han utnämnd till adjunkt i teoretisk och praktisk filosofi, sedan han kort förut gjort en resa till Danmark och Tyskland och då gjort bekantskap med Klopstock och blivit vän med Reinhold samt i synnerhet med Fichte och Schelling.
• Starkt påverkad av Hegel och andra tyska idealister, som Fichte, skapade Croce vad han kallade "Andens filosofi".
• De studerandes antal var störst (omkring 3000) i mitten av 1700-talet, men sin mest lysande period hade universitetet under hertig Karl Augusts tid, huvudsakligen 1787–1806, då bland andra Reinhold, Fichte, Schelling, Hegel, Schlegel, Oken och Schiller höll föreläsningar där.
• Hans filosofiska förhållning till sina kollegor hade uttrycks klart i hans kritiska verk Reinhold, Fichte und Schelling (1803) och de mer systematiska avhandlingarna System der Philosophie als evidente Wissenschaft (1804) samt Wissen, Glaube und Ahnung (1805).
• Han ägnade sig åt studiet av den tyska idealismens filosofi (som Fichte) i dess förhållande till kristendomen, vidare har han behandlat reformationens idéhistoria och var dessutom framstående kännare av Sören Kierkegaard.
• Tidigast uppträder studier över olika länders och folks nationella andliga egenart till exempel hos Montesquieu som följs av dels bland jurister (i den historiska rättsskolan, till exempel hos Fichte och Hegel), dels bland historiker av metodiskt osäkra men på iakttagelser utomordentligt rika, komparativa framställningar mellan olika folk.
• Han riktar in sig på romantikens tyska filosofer som Herder, Fichte, Friedrich von Schelling, Friedrich Schiller, Schleiermacher.
• Innan Sibbern mottog platsen (1813), gjorde han en tvåårig resa i Tyskland, där han blev bekant med Fichte, Schleiermacher och Steffens samt starkt påverkades av den sistnämnde.
• Han hade nära kontakt med Ludwig Tieck (med vars syster Sofie han var gift 1799–1805, då han lät skilja sig från henne), Friedrich Schleiermacher, Johann Gottlieb Fichte och bröderna August Wilhelm och Karl Wilhelm Friedrich Schlegel och deltog med iver i deras estetiska strävanden, varom vittnar såväl hans teaterkritiker som hans avhandling Über den Philoktet des Sophokles (1811) och i synnerhet de skämtsamma Bambocciaden (1797–1800).
• Carrière var professor i München, och utgick från Johann Gottlieb Fichte och Friedrich Hegel utan att i sina kunskapsridka men något vidlyftiga arbeten förankra sig vid ett bestämt system.
• Beck var professor i Rostock, och bestred som Salomon Maimon och Johann Gottlieb Fichte Immanuel Kants lära om "tinget i sig" och försökte ombilda den kantianska filosofin i rent idealistisk riktning.
• Det försök Fichte den äldre gjorde att fatta "jaget" som väsendet i allt, blir även otillfredsställande, ty det verkliga "jaget" är, även det, en summa av växlande bestämningar, och det "rena" eller "abstrakta" jaget (det vill säga jaget såsom förnimmande sig självt) förutsätter just sig självt, som sin förnimmelses objekt.
• Hellström har bland annat behandlat viljefrihetsproblemet i Christopher Jacob Boströms filosofi (gradualavhandling 1919), David Humes aprioribegrepp (1925), jagbegreppet hos Johann Gottlieb Fichte (1928), samt förhållandet mellan utvecklingslära och etik i Herbert Spencers filosofi.

Förberedelsen av sidan tog: 80,28 ms.