Definition & Betydelse | Svenska ordet FOLKHÄLSAN

Definition av FOLKHÄLSAN

1. böjningsform av folkhälsa

Exempel på hur man kan använda FOLKHÄLSAN i en mening

• Statens Livsmedelsverk bildades 1972 genom en sammanslagning av delar av Statens institut för folkhälsan, delar av Kungliga veterinärstyrelsen och den enhet vid Kommerskollegium som ansvarade för livsmedelstillsatser.
• Målet för politikområdet är att folkhälsan ska förbättras för de grupper i samhället som är mest eftersatta ur hälsosynpunkt.
• Åren 1939–1944 arbetade hon på Statens institut för folkhälsan med kostfrågor och då Hemmens forskningsinstitut (numera Konsumentverket) startade 1944 blev hon dess verksamhetschef till 1957.
• Detta hotade både folkhälsan och den bilaterala handelsbalansen: Bara under åren 1831-1833 exporterade Kina ett lika stort belopp för opiumimporten (10 miljoner tael) som landet hade tjänat i sin handel med det engelska Ostindiska kompaniet under de föregående tio åren.
• Inom Cykelfrämjandet fruktar man att en sådan lag skulle göra att folk, i synnerhet ungdomar, skulle minska ner på sitt cyklande eller helt sluta cykla och detta vore olyckligt för folkhälsan.
• Sveriges alkoholpolitik syftar officiellt till att minska alkoholkonsumtionen i landet som ett led i att befrämja folkhälsan och minska de skadliga effekterna av alkoholen.
• Internationellt är CDC kanske mest känt för sitt arbete med smittskydd, men arbetar också inom en rad andra områden med att skydda folkhälsan genom att förebygga sjukdom, skador och handikapp.
• Kolonirörelsen har gått igenom flera förändringar: från att bidra till folkhälsan och genom nyttoodling trygga livsmedelsförsörjning i kristider till att vara rekreationsplats för stressade storstadsbor.
• 2010 - Klimatförändringarnas påverkan på den skånska folkhälsan: en kunskapsöversikt med förslag på åtgärder.
• Nyström var representant vid internationella arbetskongressen i Genève 1921, vid internationella arbetsstatistiska konferenserna där 1923, 1925, 1926, 1931 och 1937, vid internationella bostadskongresserna i London 1935 och Paris 1937, ledamot av Institut international de statistique 1928, föreläsare vid Socialpolitiska institutet i Stockholm 1929–39, ordförande i Statistiska föreningen 1930–34, stadsfullmäktig 1931–35 och styrelseledamot i Statens institut för folkhälsan 1939.
• Han var ledamot av kommunfullmäktige i Saltsjöbadens köping 1926–38, i kommunalnämnden 1935–39, verksam i standardiseringskommissionen 1938-53, generalkommissarie för 23:e allmänna svenska rikslantbruksmötet i Stockholm 1930, ordförande i Sveriges pomologiska förening 1946–54, styrelseledamot i Statens institut för folkhälsan 1948–56.
• Efter studentexamen i Söderhamn 1926 blev Ragnar Spaak medicine kandidat vid Karolinska institutet i Stockholm 1926 och medicine licentiat där 1936, var tillförordnad assistentläkare vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt 1935 och vid Gävle lasaretts medicinska avdelning 1936, extra vetenskapligt biträde vid Statens bakteriologiska laboratorium 1937, extra assistent där 1937–39, assistent 1940–41, vid Statens institut för folkhälsan 1941–44, laborator och överlärare där 1942–43, tillförordnad förste provinsialläkare i Uppsala län 1944, sundhetsinspektör vid Göteborgs hälsovårdsnämnd 1945–52, tillförordnad förste stadsläkare i Göteborg 1949–52, andre stadsläkare 1952–58 och förste stadsläkare i Göteborg 1958–64.
• Järnvägens öronmärkning av Voldsløkka-ytan, och Hofmos och Oslo kommuns arbete för folkhälsan, var alltså huvudorsakerna till att Voldsløkka fortfarande är ett stort planerat område med gräs och idrottsbanor mellan Sagene och Bakkehaugen.
• Han blev laborator i toxikologi vid statens institut för folkhälsan 1964, professor vid undersökningsavdelningen på Statens livsmedelsverk 1972, forskningschef KabiVitrum AB 1974 och chef för biverkningsenheten 1980–1989.
• Tanken vid planeringen var att främja folkhälsan samt att finna gena, trevliga gångstråk i lugna miljöer utan bilbuller.
• att utgöra ett föreningsband mellan alla män och kvinnor, som önskar befordra folkhälsan genom att verka för badväsendets utveckling, badintressets vidgande samt öka möjligheter för billiga bad, billig tvätt och befrämjande simkonsten, och att själv i samarbete med övriga, befintliga, för simning och livräddning arbetande organisationer, driva propaganda för dessa syften.
• Annika Berg disputerade i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet 2009 på avhandlingen Den gränslösa hälsan: Signe och Axel Höjer, folkhälsan och expertisen.

Förberedelsen av sidan tog: 409,82 ms.