Definition & Betydelse | Svenska ordet FOLKVISOR

Definition av FOLKVISOR

1. böjningsform av folkvisa

Exempel på hur man kan använda FOLKVISOR i en mening

• Figuren är känd från gammal nordisk folktro och diktning sedan fornnordisk tid, främst ifrån sägner och folkvisor från Norge och Sverige.
• Vid bildandet 1956 var gruppen ett kombinerat pop- och rockband med starka influenser av folkvisor (jämför vispop).
• Senare, när Thomas Percy 1765 utgav en samling engelska episka folkvisor under titeln Popular Ballads, vilka kopierades av tyska författare som Bürger, Goethe, Schiller, Uhland med flera, kom namnet snart att få betydelsen av en episk-lyrisk visa med ofta dyster och lidelsefull stämning.
• Av 20 programpunkter är modern dansmusik (jazz) den minst populära, medan lyssnarna vill höra mer folkvisor.
• Till skillnad från Dylan skrev hon väldigt få låtar själv, utan återuppväckte i början av sin karriär amerikanska folkvisor utan kända ursprungsförfattare, för att sedan göra egna versioner av andra jämlika artisters låtar.
• 1967 ackompanjerade han Jan Johansson under skivinspelningen av hans arrangemang av ryska folkvisor, den numera klassiska Jazz på ryska.
• I Carl-Herman Tillhagens och Nils Deckers Svenska folkvisor och danser från 1950 finns en variant som börjar "Räven raskar över riset".
• Förutom sarkastiska, rörande eller fasaväckande chansons om småfolks sorger och glädjeämnen, som blev hennes specialitet, uppträdde hon även med franska folkvisor.
• En utmärkt diktsamling med dels satiriskt, dels reflexionslyriskt innehåll är Na ostrovo na blazjenite (På de lycksaligas ö, 1910), en fingerad antologi med namn lånade ur bröderna Miladinovs bulgariska folkvisor; l biografierna över dessa 19 uppdiktade poeter lämnade Slavejkov värdefulla bidrag till sitt eget själsliv.
• Karavelov var son till en kreaturshandlare och fick följa fadern på affärsresor i Osmanska riket, sattes i handelslära i Konstantinopel och kom 1858 till Moskva, där han studerade vid universitetet och utgav en samling bulgariska folkvisor, Pamjatniki narodnago byta Bolgar (1861).
• Deras opolitiska låtar är ofta inspirerade av tyska folkvisor och hyllar nästan alltid tyska ikoner som Fredrik den store.
• Shamus O'Brien (1896) och Much Ado About Nothing (1900), musik till Aischylos Eumeniderna (1886) och Sofokles Kung Oidipus, symfonier, konserter, en mängd kammarmusik och kyrkomusik, oratorierna The three holy children (1885) och Eden (1891), ett Stabat mater, flera större och smärre världsliga körverk, solosånger, piano- och orgelstycken, varjämte han utgav samlingar av irländska folkvisor och författade Studies and memories (1908), Musical composition (1911), Pages from an unwritten diary (1914) och (tillsammans med Cecil Forsyth) A history of music (1916).
• Av 20 programpunkter är modern dansmusik (jazz) den minst populära, medan lyssnarna vill höra mer folkvisor.
• De sista åren av sitt liv upptecknade Eggert svenska folkvisor tillsammans med Erik Drake och Leonard Fredrik Rääf i Östergötland, där han även dog i tuberkulos.
• Den mest namnkunnige upptecknaren var Krišjānis Barons, som publicerade en sammanställning av lettiska folkvisor, Latvju dainas, i sex volymer i Jelgava och Sankt Petersburg 1894-1915.
• Eks forskningsområden var biografiska studier av huvudsakligen Frans Michael Franzén, Lars Wivallius, Johan Henric Kellgren, Johan Ludvig Runeberg och Viktor Rydberg, samt den gustavianska litteraturen och folkvisor.
• Rudolf Sahlberg sammanställde en musikbeledsagning vid premiären på Röda Kvarn i Stockholm, med specialbeställd musik, komponerad av Eric Westberg och Oskar Lindberg, med motiv ur Dalarnas folkvisor och folkdanser, samt inslag från Helmer Alexanderssons musik till Victor Sjöströms Ingmarssönerna och Karin Ingmarsdotter.
• Omkväden är särskilt karaktäristiska för den medeltida balladen och folkvisor, där försångaren föredrog den egentliga texten, medan samtliga dansande stämde in i omkvädet.
• På 1870-talet gav han ut Melodi-Album för Orgelharmonium, 50 folkvisor, folksånger, hymner, koraler, m.
• Körens repertoar är mycket varierad och består av bland annat madrigaler, folkvisor, körlyrik, jazzlåtar, studentikosa sånger, festsånger, sakral musik och moderna körverk.

Förberedelsen av sidan tog: 87,93 ms.