Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet FRÄLSE

Definition av FRÄLSE

1. från skatt fritagen; adlig
2. adlig egendom som åtnjuter frälse

Exempel på hur man kan använda FRÄLSE i en mening

• På Alsnö möte skrevs år 1280 i Alsnö stadga att den tjänstemannaklass som gjorde vapentjänst till häst skulle åtnjuta frälse, det vill säga skattefrihet.
• Alsnö stadga har av äldre forskning setts som det dokument som konstituerar ett världsligt frälse i Sverige.
• På Alsnö möte skrevs år 1280 i Alsnö stadga att den tjänstemannaklass som gjorde vapentjänst till häst skulle åtnjuta frälse, det vill säga skattefrihet.
• Alsnö stadga har av äldre forskning setts som det dokument som konstituerar ett världsligt frälse i Sverige.
• Flera olika vapen med blå sparrar och pilar på gul sköld fördes inom de båda ätterna, vilka har tolkats som att ätten var frälse av bondesläkt och samlade rikedom som fogdar åt högadeln.
• Ett antal svenska kvinnor av frälse börd fördes under 1500-talet som fångar till Köpenhamn, där de levde i fängsligt förvar i Blåtårn.
• Ankarsrum som ursprungligen var skattejord gjordes 1647 till frälse av Gabriel Gyllenankar, sedan han bytt till sig gården som sedan 1642 varit i handelsmannen Didrik Dichmans ägo.
• Kronan verkar dock ha tre gårdar i byn, som dock tidvis är öde eller räknas som torp, samt en gård som tillhör Hilleshögs kyrka, men från 1541 räknas som frälse och från 1562 tillhör Peder Birgersson (Björnram).
• Ett vanligt privilegium var att adeln (liksom prästerskapet) var frälse, befriad från egen skattskyldighet, speciellt om man tillhandahöll en militär styrka för herrens eventuella behov, "rusttjänst".
• Under 1500-talet bestod Högsby av 2 mantal skattejord, 1/2 mantal frälse, samt en arv och eget gård, som tidigare omkring 1495 tillhört Sten Sture den äldre.
• Tidigare fanns här ett torp, under 1500-talet upptaget som ett halvt mantal frälse, tillhörigt ätten Trolle.
• Vidare fanns här två mantal frälse (tidvis öde och räknade som halva hemman, tillhöriga ätterna Bagge, Gyllenstierna och Trolle).
• Under 1500-talet fanns i Bäckebo två mantal frälse och en frälsekvarn tillhörande släkten Färla och ett mantal frälse tillhörigt släkten Tott.
• 1540–1569 omfattar byn 4 mantal frälse (de ärvdes 1555 av Åke Bengtsson Färla efter hans morbror Jöran Åkesson (Tott)) samt ett skattehemman, som 1548 såldes av borgaren Anders Jönsson i Uppsala till Gustav Vasa och därefter blev arv och eget.
• 1480 hölls dock lagmansting med allmogen i Jönåkers härad, och då sägs inte kronan fått vederlag för Bene och Nygård, som Esbjörn Kristiernsson Djäkn tidigare skulle ha varit kronojord men han gjort till sitt eget frälse.
• 1540–1568 omfattade byn 1½ mantal kyrkojord, 2 mantal tillhöriga Uppsala domkyrka, ett arv och eget-mantal tillhörigt Gustav Vasa (indraget från domkyrkan till Hinse Olofsson 1536 och tillfallet Gustav Vasa 1538) samt fem mantal frälse, varav ett tillfaller kungahuset som arv och eget 1561.
• Under 1500-talet består byn av 2 mantal Sankt Erikshemman (de tidigare domkyrkan tillhöriga som nu dragits in till Gustav Vasa), vidare två mantal frälse, senare två hela och ett halvt mantal, av vilka två gårdar 1548 såldes av Cecilia Eriksdotter (björnlår) till Gustav Vasa som arv och eget, och 1555 såldes ytterligare en gård i Kölinge som arv efter Anna Eriksdotter (björnlår) till Gustav Vasa.
• Den omfattade under 1500-talet 6 mantal skatte, 1 mantals frälse tillhörigt Abraham Eriksson, samt en skatte- och en kyrkoutjord.
• Redan omtalas en gård i Alunda brukad av prästens landbo och 1341 upptas en gård som Alunda kyrka efter 1302 erhållit under frälse och skatt.
• Olof var ärkebiskop när kung Sverker den yngre utfärdade de privilegier som innebar att katolska kyrkan i Sverige befriades från all kunglig beskattning (jämför frälse) och att prästerskapet inte längre kunde dömas av världsliga domstolar i brottmål.

Förberedelsen av sidan tog: 441,45 ms.