Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet FRANSAR

Definition av FRANSAR

1. böjningsform av frans

Exempel på hur man kan använda FRANSAR i en mening

• Snörmakare var före industrialiseringen ett skrå av hantverkare som tillverkade finare snören och band, snoddar, fransar, galoner, gage, ligatur, band (spec sidenband) och liknande.
• Sådant som påverkar varpens längd är vävlängd, prov, fållar, krympning, beredningsfästen, montering, vävlängd invävning, fransar, efsingar, framknytning, varpställningsförhållanden.
• Val av avslutning vid kanterna är helt beroende av användningsområde och kan vara fransar, fållar av olika slag eller flätning.
• Därför har man ofta önskat intensifiera och utöka längden på sina fransar, ibland artificiellt med hjälp av fransförlängningar.
• När den sedan blir äldre och större mörknar kroppsbehåringen och kontrasterande fransar av långa, vita hårstrån börjar växa runt ansiktet, på båda sidor av ryggen och på svansen.
• Ur den uppstod den röda, vävda epålett med fransar som under revolutionstiden anlades i Frankrike och som där användes ända till 1900-talet.
• Vapenmantlar är ofta krönta med rangkrona, uppknutna på båda sidor med tofsprydda snören, samt försedda med fransar.
• Under 1920-talet fanns lösa fransar för damerna vid teatern eller inom modeindustrin där mannekängerna applicerade lösa fransar på sina ögonlock för att de skulle få den beslöjade och intressanta blick som modet föreskrev.
• Vid införandet av epåletterna bar man crepiner (rullar av textilmaterial, ibland med stomme av trä, och besatta med små öglor av metall), buljoner (spiraler av tunna metallskenor) och fransar i kombination med olika kronor (kungliga och grevliga), olika på höger respektive vänster axel.
• Längs bakkanterna på bakkroppens tergiter finns hårfransar av ljusare hår och på den fjärde och femte tergiterna finns fransar av gulröda hår.
• Båda könen har en svart bakkropp där tergiterna har vita fransar, som ibland kan bilda sammanhängande band på den bakre delen av bakkroppen.
• Framvingarna är långsmala och lite elliptiska till formen med en bred bård av fransar längs underkanten.
• Ett relativt stort sandbi med ljusbrun till brungul päs på mellankroppen, svart bakkropp med ljusa fransar till diffusa band och gula till brandgula bakben.
• De är i allmänhet kraftigt vävda för att tåla kistans vikt och dekorerade med hålsöm, fransar eller spets i ändarna.
• Filmsalen rymde 300 åskådare och hade rader med fällbara träbänkar, ridån var mörkgrön och hade guldiga fransar.
• Den utgjordes av lång rock av mörkblått kläde och i hörnen uppfästa rockskört, epåletter av guldgalon med bouilloner och fransar, vit väst, rock och väst lika som landshövdingeuniformen: mörkblå byxor; stövlar och sporrar; när skor och strumpor användes, vita byxor; trekantig svart hatt med guldträns och tofsar i hörnen; gula knappar med länets vapen.
• Det som skiljer arten från andra släktmedlemmar är små anatomiska detaljer som en S-formig hälsporre (calcar), utformningen av örats kanter, kopplingen av svansflyghuden till fötterna och mer styva fransar vid svansflyghudens kanter.
• Paradutrustningen utgjordes av ärmlösa kåpor som kallades flaxar i blått kläde med galoner i silver och foder i gult, flaxarna pryddes av Sveriges Tre kronor under en kunglig krona, kyller av skinn, vita stora kragar, vida knäbyxor av burgundiskt snitt, vita strumpor, skor samt axelgehäng med fransar.

Förberedelsen av sidan tog: 148,91 ms.