Definition & Betydelse | Svenska ordet FRANSKAN

Definition av FRANSKAN

1. böjningsform av franska

Exempel på hur man kan använda FRANSKAN i en mening

• Portugisiska (eget namn: português) är ett romanskt språk som liksom spanskan, franskan, italienskan och rumänskan har utvecklats ur latinet.
• Kommunism (från franskan: communisme och ytterst av latin: communis, gemensam) är en grupp närbesläktade idéer om att produktionsmedel i ett samhälle är gemensamt ägda och där sociala klasser, pengar, samt staten inte längre finns.
• Eugen är mansnamn som närmast kommer från franskan (med stavningen Eugène) och är ursprungligen grekiskt och sammansatt av ord för väl och släkte, det vill säga en person av ädel börd.
• Ordet kommer från franskan, rémoulade, vilket i sin tur förmodligen kommer av en dialektal förvrängning av det latinska namnet för pepparrot, armoracia.
• Inom franskan har det ursprungligen betytt skjorta, men troligen lånats in från ordet chemis, nattlinne eller särk.
• Holländska och flamländska betraktas som olika dialekter av samma språk, där det flamländska ordförrådet använder fler lånord från franskan, medan det holländska ordförrådet använder fler lånord från engelskan och möjligen från tyskan.
• På grund av att luxemburgiskan 1984 upphöjdes till officiellt språk i Luxemburg (jämte tyska och franska) och i någon mån har påverkats av franskan har den av vissa kommit att betraktas som ett självständigt språk.
• Moaré, eller moiré (från franskan, samma uttal, arabiska mukhajjar, ett slags kamlott), är en väv med vattrad yta, vanligtvis av siden.
• I kontinentala Europa används ordet menhir (från franskan; ytterst från de bretonska orden men "sten" och hir "lång").
• Fiskens engelska namn muskellunge är en förvrängning, via franskan, av ojibwaspråkets maashkinoozhe som betyder "ful gädda".
• Ravelin (från franskan, ursprungligen från det äldre italienskans revellino , rivellino, en diminutivform av strandbank), är ett framför den raka fästningsvallen (kurtinen) liggande lägre utanverk i en bastionsfästning, med två faser bildande utåtgående vinkel, och har ibland också flanker.
• Ordet kommer ursprungligen från franskan och stavades ursprungligen toilette, och används även i sin ursprungliga betydelse – göra toalett = klä sig, och därifrån har betydelsen toalett = elegant klädsel, aftonklädsel utvecklat sig.
• En vanlig missuppfattning är att den korta benämningen "Moët" uttalas "moee'" likt franskan, men det korrekta uttalandet är "Moëtt" med hårt T, detta för att Claude Moët var av nederländsk börd.
• I standardsvenskan (rikssvenskan) förekommer inte feminint grammatiskt genus på samma sätt som exempelvis i franskan eller tyskan, där även ord utan egentligt kön ändå böjs på samma sätt som biologiskt kvinnliga ord, som franska la femme och tyska die Frau (som båda betyder ”kvinnan”).
• Frankrike hade tidigt en protektionistisk språkpolitik (och har det i viss mån än idag), men franskan har också ett stort språkområde.
• Där bedrev Tage Aurell studier vid Sorbonneuniversitetet och översatte bland andra Franz Kafka, Stendhal och inte minst August Strindberg (till och från franskan).
• Eftersom franskan under flera århundraden var diplomatins och bildningens kanske främsta språk kom detta språk att ibland förknippas med förfining.
• ren regionalism: faktumet att Belgien har varit politiskt separerat från Frankrike i flera århundraden (förutom en kort period under Napoleon I:s styre), minskade chanserna för att franskan på båda sidor om gränsen skulle bli enhetlig; vilket visar sig speciellt inom områden som matlagning och offentlig administration.
• Bokstaven tillkom troligtvis omkring år 1700 i franskan som en hyperkorrektion (analog till ordet langust).
• Den uppfattas normalt som en allofon av ett generellt -ljud, och återfinns i olika grad i portugisiskan, franskan och tyskan.

Förberedelsen av sidan tog: 227,49 ms.