Definition & Betydelse | Svenska ordet FRIHAMN

Definition av FRIHAMN

1. hamnområde där varor kan lastas om tullfritt

Exempel på hur man kan använda FRIHAMN i en mening

• Staden fortsatte att växa snabbt, särskilt under åren 1817–1859 då Odessa var frihamn, och dess betydelse ökade genom den 1866 anlagda järnvägen till Kiev och Charkiv.
• Mot Stockholmssidan domineras Lilla Värtan av Louddens oljedepå, Stockholms frihamn, Värtahamnen och Ropstens trafikplats där de båda Lidingöbroarna har sina brofästen i Stockholm.
• Under Estlands självständighet var Paldiski en frihamn och en omtyckt kurort, framför allt bland konstnärer.
• Innan Lilla Värtans vik utfylldes (där numera Stockholms frihamn finns), låg här Linnar viken (1690) respektive Lindarängs Viken (1794).
• Efter att rederiet gått i konkurs hösten 2005 övertogs fartyget av Rigas frihamn, som har henne upplagd i Riga.
• Bayonne blev under 1700-talet en betydande handelsstad som frihamn och med privilegium på den franska handeln med Amerika.
• Söder om Värtahamnen anlades Sveriges första frihamn; Stockholms frihamn (invigd 1919) och söder om Frihamnen öppnades Lindarängens sjöflyghamn 1921.
• Redan 1894 utarbetade grosshandlare Johan August Hertz ett förslag till frihamn vid Tingstadsvassen, vilket dock aldrig förverkligades.
• Som stadsfullmäktig i Stockholm 1912–1919 gjorde han betydande insatser i synnerhet för en rationellare statbehandling samt för inrättande av Stockholms frihamn.
• Fordhuset (även kallad Magasin 10) är en industribyggnad vid Tullvaktsvägen 11 i Stockholms frihamn, uppförd 1929-1931 efter ritningar av arkitekt Uno Åhrén för Ford Motor Company som sammansättningsfabrik för Fordbilar.
• En kall januarikväll angör m/s Casablanca Stockholms frihamn, efter två års resor utanför spärren.
• Fellenius blev student 1894 och utexaminerades 1898 från Kungliga Tekniska högskolans avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst, var avdelningsingenjör vid riksgränsbanan 1899, 1:e biträdande ingenjör vid Norrköpings stads byggnadskontor 1899–1903, Härnösands stads byggnadschef och stadsbyggmästare 1903–05 och nedlade som avdelningschef vid Göteborgs hamnstyrelse 1905–11 förtjänstfullt arbete (bland annat anläggningen av Stigbergskajen samt Fiskhamnen och Sannegårdshamnen och projektet till central- och frihamn) för utveckling av landets främsta hamn.
• Vinberg utgav utredningar och skrifter rörande svenska vattenvägar, frihamn i Stockholm, Stockholms hamn, modernt transportväsen, Sveriges hamnar, utländsk och svensk hamnpolitik m.
• Rosenkjær, som sedan 1889 var anställd som lärare vid Köpenhamns kommunala skolväsen, började ursprungligen som dilettant sina undersökningar vid de stora utgrävningarna för Köpenhamns frihamn (1893-96) och fortsatte dem senare som specialist, när helst utgrävningar ägde rum, antingen i gatorna eller vid nybyggen.

Förberedelsen av sidan tog: 544,18 ms.