Definition & Betydelse | Svenska ordet GALLGÅNGEN

Definition av GALLGÅNGEN

1. böjningsform av gallgång

Exempel på hur man kan använda GALLGÅNGEN i en mening

• Gallgångarna har sitt ursprung i levern, där mindre gångar (likt kapillärer) leder den galla som produceras i allt färre och större grenar, som till slut löper samman i stora gallgången.
• Akut kolecystit kan kompliceras av gallstenspankreatit; gallstenar som sätter sig i den gemensamma gallgången (ductus choledoccus); eller inflammation av gallgångarna, så kallad kolangit.
• Gallgången (ductus choledochus) eller stora gallgången är den del av galledaren som går från föreningsstället av gemensamma levergången (ductus hepaticus communis) och gallblåsegången (ductus cysticus) på sin väg till tolvfingertarmen (duodenum) (tolvfingertarmen finns inte med i illustrationen).
• Ett gallstensanfall är när smärta uppstår till följd av att en gallsten tillfälligt blockerar gallgången.
• Charcots intermitterande gallvägsfeber orsakas av "tysta" gallstenar i gallgången, som därför inte orsakar några eller enbart obetydliga smärtor men återkommande perioder med frysningar och feberperioder.
• Gallblåsegången (latin ductus cysticus) är den korta gång som förbinder gallblåsan med den gemensamma gallgången och den gemensamma levergången, genom vilken galla transporteras till tolvfingertarmen.
• Från levern kommer galla som antingen passerar genom gallgången för att spjälka fetter i tolvfingertarmen eller så färdas gallan genom gallblåsegången till gallblåsan för förvaring.

Förberedelsen av sidan tog: 83,15 ms.