Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet GEODESI

Definition av GEODESI

1. läran om planeten jordens dimensioner, form, uppmätning m.m.

Exempel på hur man kan använda GEODESI i en mening

• Kartbladet innehöll artiklar inom området geografisk informationshantering, såsom kartografi, GIS, GIT, visualisering, historisk kartografi och geodesi.
• Kart & Bildteknik innehåller artiklar inom området geografisk informationshantering, såsom kartografi, GIS, GIT, historisk kartografi, fjärranalys, fotogrammetri och geodesi.
• Inom geodesi kan en epok avse den tidpunkt då koordinater för en punkt beräknats i ett visst referenssystem.
• Parallellcirkel – inom sfärisk geometri och geodesi en cirkel som förbinder platser med samma latitud.
• Professuren inbegrep även undervisning i astronomi men Quensel föreläste av eget intresse också i bland annat geodesi och arkitektur.
• År 1891 började han publicera artiklar om nomografi och 1893 började han arbeta vid fakulteten vid Polytechnic School, först som instruktör för astronomi och geodesi, men blev i början av 1912 chef för institutioonen för geometri.
• Samma år blev han lärare vid militärhögskolan, där han främst undervisade i topografi, geodesi, matematisk analys och rationell mekanik.
• Ljushastigheten hade 1949 bestämts med en noggrannhet som lämpade sig för avståndsmätningar inom geodesi och lantmäteri.
• Hedræus blev tillsammans med Georg Stiernhielm, och möjligen Johannes Bureus, den förste i Sverige som konstruerade instrument för astronomi och geodesi, och den förste som hade en regelbunden sådan tillverkningsindustri.
• Transformation (geodesi) – en omräkning av koordinater från ett referens- och koordinatsystem till ett annat referens- och koordinatsystem.
• Forskningen vid observatoriet behandlar radioastronomi, geodesi, navigation, fjärranalys, jordens atmosfär och mottagarutrustning.
• Han deltog 1895–1898 och 1902–1905 i Generalstabens och Rikets allmänna kartverks geodetiska arbeten, var 1899–1900 assistent vid geodetiska institutet i Potsdam, deltog 1901 i den svensk-ryska gradmätningsexpeditionen till Svalbard och var 1903–1905 docent i geodesi i Uppsala.
• Efter att 1914 ha avböjt en kallelse till en professur i astronomi vid tyska universitetet i Prag blev han, sedan riksdagen beviljat anslag till en för honom inrättad personlig professur, professor i astronomi (med examinationsskyldighet i geodesi) vid Uppsala universitet 1920.
• Gullander utexaminerades 1887 från Kungliga Tekniska högskolans avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst, arbetade ett par år vid järnvägsundersökningar, tjänstgjorde 1888–1898 vid Göteborgs stads allmänna arbeten och var 1891–1905 lärare i teoretisk mekanik, byggnadsstatik och geodesi vid Chalmers tekniska läroanstalt, där han 1906 blev lektor och 1912 professor i väg- och vattenbyggnadskonst.
• Förhållandena i de slesvigska marsklanden, särskilt jordarnas stora värde och lätta överskådlighet samt de kostbara invallningar, som skyddet av dessa krävde, hade redan före Mejers tid framkallat en empirisk geodesi, som han inte bara tillägnade sig, utan även utvecklade.
• Efter att en tid ha varit i tjänst hos generalinspektören för fotfolket blev Zachariae 1865 extralärare i topografi och geodesi vid Den kongelige militære højskole; 1868 blev han, som 1867 avancerat till kapten, fast anställd som lärare och tjänstgjorde uteslutande där till 1878, då han kom i praktisk tjänst vid 2:a bataljonen, varefter han 1879-82 var souschef vid 1:a generalkommandot.
• Han ägnade sig främst åt hydraulik och geodesi och uppfann 1844 en "monometrisk och anisometrisk" projektionsmetod, framställd bland annat i Anleitung zur axonometrischen Zeichnen (1857).
• Topocad är ett CAD-program utvecklat för mätning inom geodesi, lantmäteri, för skapande och redigering av kartor och för projektering, till exempel vägprojektering.
• professor vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) 1917–20, tilldelades professors namn 1924 och en personlig professur i geodesi vid KTH 1932–39, var föreståndare för dess fackavdelning för lantmäteri 1932–39, examinator i geodesi vid Uppsala universitet 1937, ordförande i Kartografiska sällskapet 1911–14 och 1922–25.
• Inom arrangemanget finns föredrag, seminarier och kurser inom GIS, geografisk IT (GIT), geodesi, fotogrammetri, laserskanning, geografisk information, kartografi, historisk kartografi och arkiv samt en teknisk utställning.

Förberedelsen av sidan tog: 215,35 ms.