Definition & Betydelse | Svenska ordet GYMNASIERNA

Definition av GYMNASIERNA

1. böjningsform av gymnasium

Exempel på hur man kan använda GYMNASIERNA i en mening

• Nisbeth hade som ambition att driva en flickskola enligt de idéer som var moderna på 1870-talet, dvs en skola som gav flickorna samma utbildningsnivå som eleverna i pojkläroverkerken (gymnasierna).
• Vittnen härpå är hans födelsebygd Boeryd, skolan i Eksjö, gymnasierna i Linköping och Uppsala, där han blev magister, Linköping, där han blev konsistorienotarie och snart lektor i grekiska och teologi och samtidigt consistorieassessor och berömvärd pastor i Skeda till dess att han slutligen blev prost och pastor i Vreta, då han under sitt 65:te levnadsår, efter att långt förut ha varit gymnasierektor tre gånger, äkta man till tre hustrur: Helena Pontin, Catharina Elisabeth Lindebohm och Anna Duræus, fader till en enda son och fem döttrar, dog och nu vilar i frid år 1721.
• Eforus (uttalas éforuss) är en titel för en svensk biskop i hans tidigare funktion som högste tillsyningsman över gymnasierna, och tidigare trivialskolorna i sitt stift.
• Av eleverna går 98 procent vidare till det treåriga högstadiet, och två tredjedelar fortsätter till gymnasierna efter inträdesprov.
• Som kyrkliga fängelser fanns probor främst i stiftstäderna, och då det också var i dessa som de äldsta svenska gymnasierna fanns blev proborna med tiden mer kopplade till bestraffning av olydiga elever än med straffade präster och andra tjänstemän inom kyrkan.
• Han var ledamot av kommittén för Statens Järnvägars elektrifiering 1919–1920, sakkunnig vid tillsättning av professurer i elektromaskinlära vid Chalmers tekniska institut och Norges tekniske høiskole, examensombud vid de tekniska gymnasierna från 1925 och ledamot av kommittén för institutet för högspänningsforskning 1932.
• Som superintendent i Karlstad befordrade han skolväsendet och yrkade på en omläggning av gymnasierna från att vara rena prästutbildningsanstalter till att bli skolor för "alla stånd".
• Som undervisningsminister genomförde han läroverksreformen 1871, varigenom de klassiska språkens studium fick överhand i gymnasierna och blev obligatoriskt för studentexamen.
• Så till exempel borttogs grekiska som läroämne i gymnasierna och blev ej obligatoriskt för inträde vid universiteten.
• En broschyr av Lorinser, Zum Schutze der Gesundheit in den Schulen (1836; nytryck 1861), framkallade den "lorinserska skolstriden", med mer än 70 stridsskrifter, och medförde gymnastikens upplivande vid de tyska gymnasierna.
• Nämnas bör Lärobok i medicinen (1797; ny upplaga 1809), Inledning till kunskapen om de jordiska kropparne (1798), Christliga betraktelser öfver de vanliga sön- och högtidsdagars evangelier (1802, 3:e upplagan 1814), Möjligheten af en allmän läkarevård genom undervisning vid gymnasierna i medicinens grunder (1810) och Svensk boktrycknings historia (samma år).
• Bland hans övriga arbeten märks Bottenskoleproblemet (1920), Översikt av de svenska gymnasiernas historia intill 1920 (1920), Linjedelningen vid de svenska gymnasierna (1921) samt Läraren och lärarens gärning (1922).
• Dessa ville han däremot kraftigt tillgodose vid realskolorna, som han sökte utveckla till med gymnasierna sidoordnade läroanstalter (Realschullehrpläne, 1859).

Förberedelsen av sidan tog: 92,93 ms.