Definition & Betydelse | Svenska ordet HÄRADETS

Definition av HÄRADETS

1. böjningsform av härad

Exempel på hur man kan använda HÄRADETS i en mening

• Häradskista var en kista avsedd för förvaring av häradets sigill, riksdagsbeslut, allmänna stadgar och häradshandlingar samt häradets kontanta medel.
• Lagman Bengt Magnusson lämnade 1280 över detta "konungens och häradets hemman" till lagmannen Nils Sigridsson.
• Ortens namn var från början byn Örmo i Södra Sandsjö socken, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra–Tingsryds Järnväg 1896 övertog den häradets namn, då stationen döptes till Konga.
• Benämningen fjärdingsman (i dagligt tal tidigare oftast ”fjärsman”) har sitt ursprung i häradets indelning i fjärdingar.
• Där ingår genitiv pluralis av alboar, en inbyggarbeteckning som syftar indirekt på häradets gamla tingsplats, vilken kan lokaliseras till Aringsås.
• Bebyggelsen inom häradets område är huvudsakligen samlad på kustslätten samt i sänkor och på slätter i det inre.
• I häradets södra delar når dessa mer beskedliga höjder och övergår i en uppodlad slättbygd som dock ger låg avkastning.
• Vaksala härad var en del av det medeltida uppländska folklandet Tiundaland, vars centrum och tingsplats för folklandstinget var beläget inom häradets gränser, nämligen i Gamla Uppsala.
• Wilhelm Tham uppger i sin beskrivning av Östergötland att vid Sjökumla "fordom ha stått ett kapell, som sedermera varit begagnadt till tingsplats" och att den stora högen i Aska by, Askahögen i Hagebyhöga socken, "förmenas ha varit häradets tingsplats" en gång i tiden.
• Vidare märks östtornskyrkan i Skånela med Skånelaholms slott samt på senare tid Arlanda flygplats som ligger vid häradets nordvästra utkant.
• Det bestod i söder av ett skoglöst slättlandskap med små kullar och åsar och i norr av ett mer skogklätt landskap med Skattmansådalens breda dal som skär genom hela häradets område i nordsydlig riktning.
• Skanör med Falsterbo stad tillhörde häradets jurisdiktion från 1947, innan dess hade den egen rådhusrätt.
• Detta ledde till att man i häradets sigill satte in hammaren och tången, vilka Villandsson förde som sitt sköldemärke.
• Gästgiverier fanns vid häradets tingsställe och kyrkbyn i Gärdhems socken samt i kyrkbyn i Väne-Åsaka socken.
• Gästgiverier fanns i Storehogen (Bokenäs), Raknebo (Bäve) och Herrestad (kyrkby i Herrestads socken och häradets tingsställe från 1733 till 1827).
• Området genomkorsas numera av såväl Södra stambanan som E4:an och i häradets sydvästligaste del mynnar Stångån i sjön Roxen.
• Gästgiverier fanns vid häradets tingsställe Holmen i Västerlanda socken samt i Intagan och Sollum i Hjärtums socken.
• Gästgiverier fanns i Åboland i Hede socken samt i Snaben och vid häradets tidigare tingsplats Sörbo, båda i Krokstads socken.
• Under äldre tid har häradets tingsplats troligtvis legat vid Domarehällarna vid Lundboberg i Tortuna socken, som också kan ha varit den bergshöjd som avsetts i häradsnamnet.
• Gästgiverier fanns vid häradets tingsställe Hede (Tanums socken) samt i Grebbestad (Tanum) och Anrås (Tanum).

Förberedelsen av sidan tog: 84,94 ms.