Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet HÖGSVENSKA

Definition av HÖGSVENSKA

1. standardiserad finlandssvenska fri från dialektala drag (finlandismer)
2. (ålderdomligt) rikssvenska; standardiserad svenska fri från dialektala drag

Exempel på hur man kan använda HÖGSVENSKA i en mening

• Såväl det standardspråk som talas i Sverige som de i Sverige förekommande dialekterna kan därvid kallas rikssvenska, medan den i Finland använda finlandssvenska standardspråkformen kallas standardfinlandssvenska eller, i synnerhet tidigare, högsvenska.
• Namnet användes i skrift först 1855 av Carl Russwurm i arbetet "Eibofolke oder die Schweden an den kusten Ehstlands und auf Runö" och återger (med delvis tysk skrivning) det estsvenska dialektordet ajbofålke eller äjbofålke, motsvarande högsvenska "öbofolket".
• 1918 utgav han Högsvenska och 1924 Svensk uttalslära med särskilt beaktande av skiljaktigheterna mellan det finländska och det högsvenska ljudskicket.
• Av dessa två delar uppstod den dialektala pluralformen Varistona, som stadens tjänstemän gjorde officiell i den högsvenska formen Varistorna.

Förberedelsen av sidan tog: 75,47 ms.