Definition & Betydelse | Svenska ordet HANDBOKEN

Definition av HANDBOKEN

1. böjningsform av handbok

Exempel på hur man kan använda HANDBOKEN i en mening

• Den äldst bevarade handboken i pappersvikning är Hiden Senbazuru Orikata (De tusen origami-tranornas hemlighet) från 1797.
• Gmelin är bekant för sin upplaga (den så kallade trettonde) av Linnés "Systema naturæ", en upplaga, som utmärkte sig genom brist på kritik och insikt hos utgivaren, men som erhållit en ganska stor litteraturhistorisk betydelse i och med att den länge var den enda tillgängliga handboken i zoologi.
• Linné, som med sitt starkt utpräglade formsinne fäste stor vikt vid mineralernas kristalliska egenskaper, inspirerade till Jean-Baptiste Romé de l'Isles banbrytande arbete (1772), och Wallerius' mineralogi (Mineralogica, 1747) var den första verkliga handboken inom denna vetenskapsgren.
• 2020 utgavs handboken Skriv skönlitterärt, en bok med skrivövningar och litterära referenser, byggd på författarens erfarenhet som skrivarlärare på folkhögskola.
• Som lärare författade han den i flera upplagor utkomna handboken Ordbruk och bokstavsskötsel - handledning i kommunikation och rapportskrivning för naturvetare och andra (1:a upplagan 1991, 2:a upplagan 1995).
• Han romandebuterade 2006 med Hemtjänsten - en kärlekshistoria, men har även skrivit faktaböckerna Ernstologi (2006) och Den ultimata handboken för semesterfiraren (2007).
• Bland Ekwalls skrifter märks Shakespere's vocabulary (1903), Suffixet ja i senare leden af sammansatta substantiv (1904), Zur Geschichte der stimmhaften interdentalen Spirans im Englischen (1906), D:r John Jones's Practical phonography (1907), The writing scholar's companion (1911), On the origin and history of the unchanged plural in English (1912), samt handboken Historische neuenglische Laut- und Formenlehre (1914, 2:a upplagan 1922).
• Neumayrs paleontologiska arbeten, i vilka han konsekvent tillämpar Charles Darwins evolutionsteori, utgörs av ett antal specialarbeten samt början av handboken Die Stämme des Tierreichs (I, 1888, omfattande ungefär hälften av evertebraterna).
• Av hans paleobotaniska arbeten kan nämnas beskrivningen av växtfossil i ett gemensamt med Köchlin-Schlumberger utgivet arbete (1862) samt den på sin tid för varje paleobotaniker oumbärliga handboken Traité de paléontologie végétale (tre band text samt atlas med 110 tavlor 1869-74).
• Av särskild betydelse var den av honom utgivna handboken Studies in Fossil Botany (1900; andra omarbetade och utvidgade upplagan 1908-09), i vilken de från botanisk synpunkt viktigaste paleobotaniska resultaten framläggs och diskuteras, ett arbete, som till fullo ådagalägger paleobotanikens grundläggande betydelse för såväl den systematiska botaniken som för en riktig uppfattning av de forntida kärlkryptogamernas samt gymnospermernas byggnad och inbördes frändskapsförhållanden.
• Efter en studieresa till USA som ung student 1907 utgav Pihkala den första handboken i tävlingsidrott på finska, som följdes av andra instruktionsböcker.
• Bang den värderade handboken Kompagniet (1872 ; fjärde upplagan, 1894, är av de Seue ensam), Historisk beretning om Norges geografiske opmaaling 1773-1876 (1878) och åtskilliga militära uppsatser.
• År 1988 publicerade han, tillsammans med Bo Thunberg, handboken "Handla Miljövänligt" (Svenska Naturskyddsföreningens förlag), där hela miljöfrågan beskrevs ur ett konsumentperspektiv: Hur påverkar konsumtionen miljön, och hur kan man som konsument bidra till att minska den totala miljöpåverkan.
• Bland hans arbeten, vilka främst behandlar däggdjurens anatomi, kan särskilt nämnas Studien über Säugethiere (två delar, 1886-98), Zoologische Ergebnisse einer Reise in Niederländisch Ostindien (fyra band, 1890-98) samt framför andra den mycket förtjänstfulla handboken över däggdjursklassens morfologi: Die Säugetiere, Einführung in die Anatomie und Systematik der recenten und fossilen Mammalia (1904).
• Doktorsavhandlingen behandlade spindlarnas nervsystem, och han utvidgade sedan sin forskning till att omfatta nervsystem och sinnesorgan hos andra ryggradslösa djur och utgav 1928 på tyska en jämförande anatomi av nervsystemet hos evertebrater, den första handboken i detta ämne (omtryckt 1968).
• Carl Uggla står som författare till bland annat "Inledning til Heraldiken", den första handboken om heraldik på svenska samt "Svea-rikes råds-längd".
• Dessutom utgav han nya utökade upplagor av faderns floror, av vilka särskilt elfte upplagan av handboken av honom alldeles omarbetades, samt Skandinaviens förnämsta ätliga och giftiga svampar (1874).
• Han utgav också en historik om Eda skansar, Värmlands gränsförsvar genom tiderna (1956) samt handboken Släktforskning för alla (1971).
• Han skrev artiklar om byggnadsstatik i svenska och utländska vetenskapliga facktidskrifter och i handboken Bygg.
• Nauckhoff utövade omfattande populär skriftställarverksamhet på lanthushållningens område i tidningar och tidskrifter samt författade den större handboken Hästen, dess natur, skötsel och vård (1894-96), de två smärre skrifterna Geten, dess natur, skötsel och vård (1911) och Fåret, dess natur, skötsel och vård (1911) samt Sveriges agrar- och lantmannaförbund (1919).

Förberedelsen av sidan tog: 103,05 ms.