Definition & Betydelse | Svenska ordet HEMBITRÄDEN

Definition av HEMBITRÄDEN

1. böjningsform av hembiträde

Exempel på hur man kan använda HEMBITRÄDEN i en mening

• I vissa länder, till exempel Sverige, har manliga betjänter varit ovanliga och det har i stället oftast varit flickor och kvinnor som dominerat bland de husligt anställda, främst i form av pigor, hembiträden och barnflickor.
• En jungfrukammare eller pigkammare, alternativt ett hembiträdesrum är i en lägenhet eller villa, alternativt en herrgård eller ett slott, ett ofta mindre rum ursprungligen och stundtals även i dag avsett för inneboende husligt anställda flickor och kvinnor, som till exempel hembiträden och barnflickor.
• I andra länder, till exempel Sverige, har manliga betjänter varit ovanliga och det har i stället oftast varit flickor och kvinnor som dominerat bland de husligt anställda, främst i form av pigor, hembiträden och barnflickor.
• Bestämmelsen gällde dock inte hembiträden som bara hade som arbetsuppgift att sköta barn, det vill säga barnflickor.
• Ursprungligen gällde även den nyare lagen främst hembiträden och andra husligt anställda, till exempel barnflickor, men denna yrkesgrupp har gradvis minskat i antal och är i dag mycket fåtalig.
• En mer dekorativ hätta kan även ingå i arbetskläderna-uniformen för husligt anställda kvinnor, till exempel för hembiträden eller barnflickor i traditionell serveringsdräkt.
• Den barska, men godhjärtade, Kristiana från landet tar plats som hembiträde hos Stockholmsfamiljen Larsson, som tidigare varit (ö)känd för sin snabba omsättning av hembiträden.
• Jungfrukammare – ett rum avsett för inneboende husligt anställda flickor och kvinnor, som till exempel hembiträden och barnflickor.
• Sedan Taiwans arbetsmarknadsdepartement 1999 godkänt vietnamesisk arbetsinvandring ökade andelen vietnamesiskor som hembiträden markant.
• I vissa länder, till exempel Sverige, har manliga betjänter varit ovanliga och det har i stället oftast varit flickor och kvinnor som dominerat bland de husligt anställda, främst i form av pigor, hembiträden och barnflickor.
• Stockholms hembiträdesförening bildades som Stockholms tjänarinneförening, och var åren 1904–1970 en fackförening för hembiträden och barnflickor i Stockholm.
• Röster höjdes internationellt till hennes försvar, och hon sågs som en symbol för dålig behandling av hembiträden i länder vid Persiska viken, detta några månader efter att filippinska hembiträdet Flor Contemplacion blivit hängd i Singapore.
• Föreningens mål angavs vara fem; att informera hembiträden genom kurser, föreläsningar och liknande; att genomdriva tydliga arbetstider, då det var vanligt att hembiträdena bodde hos sin arbetsgivare och i praktiken saknade fritid; att upprätta formella arbetskontrakt och uppsägningsblanketter, istället för att som brukligt endast ha ett muntligt avtal; att bilda en platsanskaffningsförmedling via föreningen; och att så småningom bilda fackskolor som kunde fungera som yrkesskolor.
• En av hennes hembiträden vittnade dock om att hon hade sett en flicka på 13 år misshandlas med ett bälte och våldtas av en kund.
• Kvinnorna försörjde sig som hembiträden, sömmerskor och prostituerade medan de män som hade jobb oftast arbetade åt järnvägsbolaget Great Northern.
• Hemsysterarbetet betraktades dock aldrig som ett kall utan reglerades av ordentliga anställningskontrakt med villkor som var långt bättre än vad dåtidens hembiträden eller tjänarinnor hade.
• Teman som diskuterades under åren var bland andra: husligt arbete, kvinnans ansvar, kvinnouppfostran och hälsa och förhållandet mellan husmödrar och hembiträden.

Förberedelsen av sidan tog: 103,74 ms.