Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet HISTOLOGI

Definition av HISTOLOGI

1. läran om biologisk vävnad

Exempel på hur man kan använda HISTOLOGI i en mening

• Efter avslutade studier tjänstgjorde han till en början som assistent vid föreläsningar i mikroskopi och histologi.
• Studentexamen avlade Rexed i Karlstad 1935 och blev medicine kandidat i Stockholm 1938, medicine licentiat 1943, medicine doktor på avhandlingen Post-natal development of peripheral nervous system 1945, docent i histologi samma år, var extra laborator 1945–1947, blev prosektor vid Karolinska institutet 1947 och var professor i anatomi vid Uppsala universitet 1953–1967.
• Mikroskopfotografering används exempelvis inom materialvetenskaplig forskning och materialtekniska undersökningar, medicinsk forskning och diagnostik (exempelvis anatomi, histologi, patologi och rättsmedicin), samt mikrobiologisk och cellbiologisk forskning.
• Annica Dahlström, född 1941, är en svensk läkare samt professor emerita i histologi vid avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi vid Göteborgs universitet.
• Aschheim viktigaste forskning rörde gynekologisk histologi och hormoner, han upptäckte hormonet som finns i gravida kvinnors urin (publicerat i Archiv für Gynäkologie 1927) och utvecklade på grundval av detta ett graviditetstest för att tidigt kunna påvisa graviditet, se vidare: Ascheims-Zondeks graviditetsreaktion.
• Preklin är teoretiskt tungt och involverar studier inom cellbiologi, genetik, biokemi, embryologi, histologi, anatomi, fysiologi, neurovetenskap, immunologi, mikrobiologi, patologi och farmakologi.
• Preklin (från preklinisk), är ett populärnamn på den inledande, prekliniska, delen av svensk läkarutbildning, ofta innehållande undervisning i grundläggande cellbiologi, genetik, biokemi, embryologi, anatomi, histologi, fysiologi, neurovetenskap, immunologi, mikrobiologi, patologi och farmakologi.
• Isopentan används, tillsammans med torris eller flytande kväve, för att frysa vävnader för kryosektion i histologi.
• Det finns många faktorer som påverkar prognosen för neuroblastom, bland annat barnets ålder, histologi och tumörbiologiska riskfaktorer.
• Denna fick stor betydelse för zoologins utveckling genom att den i motsats till den artbeskrivande och faunistiska riktningen inom zoologin i första hand var inriktad på morfologi, histologi och embryologi, vilket på den tiden var ett stort framsteg och som gjorde tidskriften till en av de allra viktigaste inom zoologin.
• Det som ytterst skiljer släktena är faktorer som olikheter inom genomen, värdorganismer, vävnadspecificitet och histologi.
• Gustafsson disputerade på en avhandling om uppfödning av djur i bakteriefri miljö 1948, blev medicine licentiat vid Lunds universitet 1956, medicine doktor 1956, var docent i histologi i Lund 1948-1961, blev 1961 professor i medicinsk symbiosforskning vid Karolinska institutet.
• Han var assistent i histologi och kemi vid Karolinska Institutet under 1950-talet, och var sedan forskare vid Retina Foundation i Boston (där Balazs nu var verksam) i fyra år innan han 1961 kom till Uppsala universitet som forskardocent.
• Han blev 1915 prosektor vid Veterinärhögskolan, disputerade 1920 med kunglig dispens för doktorsgrad vid Karolinska institutet (som 1924 kreerade honom till medicine hedersdoktor), utnämndes 1922 till professor i anatomi och histologi vid Veterinärhögskolan och kallades 1926 till professor i anatomi vid Uppsala universitet, med undervisningsskyldighet i histologi och embryologi.
• Under sju år var han studierektor och ansvarade då som kurskommittéordförande för att införa en integrerad kurs i cellbiologi, histologi och kemi under läkarutbildningens första termin.
• Woerdeman var 1925–1926 professor i histologi vid Universiteit van Amsterdam och 1926–1931 professor i anatomi och embryologi vid Groningens universitet.
• I studierna ingår människans anatomi och fysiologi, cellbiologi, histologi, biokemi, molekylärbiologi, genetik, immunologi, hematologi, mikrobiologi, kemi och fysik.
• Hans medicinska forskning vid Berkeley undersökte problem relaterade till mänsklig näringslära, endokrinologi, embryologi och histologi.
• Han efterlämnade arbeten i bland annat histologi, morfologi, systematik och växtgeografi, men främst i fysiologi (ett 40-tal skrifter), företrädesvis om växternas näring, rörelser och förnimmelser.
• Hans undersökningar rör sig om så skilda ting som de äkta paddornas utvecklingshistoria, de röda blodkropparnas diapedes, kärlväggarnas kontraktion, hornhinnans histologi och mycket annat.

Förberedelsen av sidan tog: 145,41 ms.