Definition & Betydelse | Svenska ordet HJÄRNBARKEN

Definition av HJÄRNBARKEN

1. böjningsform av hjärnbark

Exempel på hur man kan använda HJÄRNBARKEN i en mening

• Fosfener kallas de signaler från näthinnans nervceller till syncentrum i hjärnbarken som tolkas av hjärnan som synupplevelser i form av mönster och punkter av ljus, men som inte orsakas av visuellt ljus.
• Man stimulerar perifera nerver med svaga elektriska stötar som skickas vidare av inåtledande nervtrådar upp till den del av hjärnbarken som tar emot känselintryck och registrerar hjärnbarksvaret med hjälp av ytelektroder som fästs på skallen.
• MEP – en äldre metod med elektrisk stimulering av motoriska hjärnbarken som har ersatts av transkraniell magnetstimulering.
• Har även ett flertal mindre kärnor som fungerar som omkopplingsstationer för sensoriska stimuli, som sedan förs vidare till hjärnbarken.
• Morrhår, eller vibrissae, är en typ av däggdjurshår som fungerar som känselspröt och som anatomiskt skiljer sig från annat hår genom sin längd och tjocklek, sin styvhet, sin stora, djupt liggande hårsäck som är rikt utrustade med nervtrådar och genom att den har en identifierbar koppling till den somatosensoriska hjärnbarken.
• Det är en del av de basala ganglierna som är kopplade till hjärnbarken och antas ha del i utförandet av finmotoriska rörelser och inlärning av dessa.
• Handens rörelser styrs av hjärnbarken, det limbiska systemet styr driften att skriva, medan samband och abstraktioner styrs av temporalloberna.
• Pyramidbanan börjar med övre motorneuron i femte nervcellagret av hjärnbarken i premotor- och motorcortex samt gyrus postcentralis, axonerna från dessa celler samlas ihop till en bana, som när den passerar basala ganglierna kallas capsula interna.
• Transkraniell magnetstimulering (TMS) är en undersöknings- och behandlingsmetod där man med en elektromagnet mot skalpen, som producerar ett snabbt varierande magnetfält, inducerar ett svagt elektriskt fält i hjärnbarken.
• Namnet kommer av att neocortex är den evolutionsmässigt nyaste delen av cerebrala cortex (hjärnbarken).
• Symtomen är, som namnet anger, av psykisk art, och deras allmänna karaktär ses som en funktionell svaghet hos det centrala nervsystemet (hjärnbarken), yttrande sig i försvagningar inom psykiska processer som viljelivet och föreställningslivet, varvid även en bristande jämvikt inom känslorna kan komma till synes.
• Genom elektroder som klistras på huvudet registreras kontinuerligt patientens/försökspersonens elektriska aktivitet i hjärnbarken (EEG), ögonrörelser (EOG) och tonus i skelettmuskulatur (yt-EMG).
• Tuberös skleros eller tuberös skleroskomplexet är en sjukdom som betyder knölig förhårdnad (skleros), syftande på de förändringar i hjärnbarken som ofta orsakas av sjukdomen.
• Tidigare utfördes total resektion av en hemisfär (hjärnbarken), men sedan 1974 har man övergått till en så kallad funktionell hemisfärotomi, dvs frontal- temporal- och parietoccipitallobotomi.
• Spasticitet är onormalt förhöjd muskeltonus, spänning, till följd av skada i centrala nervsystemet (CNS), motoriska hjärnbarken, banorna från motoriska hjärnbarken eller nervbanorna i ryggmärgen.
• Braaks forskning har därefter inriktats mot människans nervsystem, dess strukturella uppbyggnad och patologi, i synnerhet med avseende på neurodegenerativa processer i hjärnbarken.
• Pyramidcell, en typ av nervcell, och som sådan en av de viktigare motoriska nervcellerna i hjärnbarken.
• Svanskärnan tar emot signaler från alla områden i hjärnbarken och skickar sedan vidare signalerna framförallt till de basala ganglierna men också genom putamen och globus pallidus till thalamus och sedan vidare till de främre kortikala områden.
• Reelin dirigerar nybildningen av hjärnbarksneuron och vägleder de omogna neuronen till deras rätta platser i den växande hjärnbarken.
• Forskningen i kognitiv hörselvetenskap utgår från två teoretiska modeller, dels en fysiologisk modell som beskriver informationsöverföringen från hörselorganet till hjärnbarken, dels en kognitiv modell som beskriver hur språkförståelsen påverkas av samspelet mellan språksignalen och kognitiva förutsättningar, i första hand arbetsminnet.

Förberedelsen av sidan tog: 470,38 ms.