Definition & Betydelse | Svenska ordet HUVUDORDET

Definition av HUVUDORDET

1. böjningsform av huvudord

Exempel på hur man kan använda HUVUDORDET i en mening

• Ordet ism är en substantivering av suffixet -ism, en grammatikalisk ändelse som i sig används för att bilda substantiv, till exempel kommun+ism eller liberal+ism, men ism-formen har som regel en betydelse som är skild från det ursprungliga huvudordet i sammansättningen.
• I många språk som använder kasus kongruensböjs dock andra nomen, som räkneord och adjektiv (samt adjektiviskt använda particip), med huvudordet.
• Motsvarande konstruktion i svenskan uttrycks ofta av någon av prepositionerna "till", "åt" eller "för" framför huvudordet (som står i grundform eller, om det är personligt pronomen, i objektsform) eller genom ordets placering i satsen, som i följande exempel med verbet "ge": Hon ger sin mamma (dativobjekt) en blomma (ackusativobjekt) på mors dag.
• En nominalfras byggs upp av antingen ett substantiv, ett substantiviskt pronomen eller ett egennamn, som utgör huvudordet i frasen.
• Av vissa verb som betecknar tillstånd, däribland älska och hata, uttrycker de emellertid att huvudordet genomgår verbhandlingen, som således fortfarande pågår.
• Ordet är bildat av tyskans ord Mus, som motsvarar svenskans ord mos (och används om fruktmos men även om kompott och gröt), med tillägg av den sydtyska diminutivändelsen -li, som också ger huvudordet omljud.
• Postpositioner är adpositioner som placeras efter huvudordet, till skillnad från prepositioner som föregår sitt huvudord.
• Om substantivet i prepositionsattributet är ett verbalnomen (eller ord med liknande betydelse) anger huvudordet ofta en omständighet till den i attributet uttryckta situationen, till exempel platsen för mordet, orsaken till krisen.
• Bestämdhet eller species (latin: slag, art) är inom grammatiken en term för böjningskategorierna bestämd form (definit form) och obestämd form (indefinit form) hos substantiv, orden som underordnas huvudordet i en nominalfras och ibland vissa andra nominala ord, i språk där den uttrycks med affix.
• I exemplen ovan är adverbet mycket ett framförställt attribut till huvudordet vacker i adjektivfrasen mycket vacker.
• Attributet kan bestå av endast ett ord i genitiv eller av ett syntagm med genitivmarkören vanligen fäst vid huvudordet.
• Förutom finita verb har adjektiv i predikativ ställning tillerkänts valens, liksom det deverbala eller deadjektiviska huvudordet i nominaliserade uttryck.
• Logogryf (från grekiskans logos = ord och grifos = gåta) är en ordgåta, där man skall gissa såväl huvudordet som de småord, vilka erhålls genom olika kombinationer av i huvudordet ingående bokstäver.
• Hela svenska språket saknar prolativ, men i svenskan kan prepositionerna "via", "genom", "för", "per", "över", "av", "till" eller "med" framför huvudordet som antingen står i grundform eller objektsform om det står i personligt pronomen.
• Svenskan saknar terminativ men kan använda prepositionerna till, i och meningen så långt som före huvudordet som står i bestämd form, till exempel Från två till fem, jag har levt i femtio år respektive Det är så långt som tvåhundra mil till Göteborg.

Förberedelsen av sidan tog: 77,53 ms.