Definition & Betydelse | Svenska ordet ISRAELITERNA

Definition av ISRAELITERNA

1. böjningsform av israelit

Exempel på hur man kan använda ISRAELITERNA i en mening

• Judendomen (av grekiska Ἰουδαϊσμός Ioudaïsmós, härlett från hebreiskans יהודה, Yehudah, "Juda", hebreiska: יַהֲדוּת, Yahedut) är judarnas religion; en trosuppfattning innehållande flera praktiker som härrör från de antika israeliterna, vars historia finns nedskriven i Gamla testamentet (Tanakh) och som utreds och förklaras ytterligare i Talmud och andra texter.
• Judendomen (av grekiska Ἰουδαϊσμός Ioudaïsmós, härlett från hebreiskans יהודה, Yehudah, "Juda", hebreiska: יַהֲדוּת, Yahedut) är judarnas religion; en trosuppfattning innehållande flera praktiker som härrör från de antika israeliterna, vars historia finns nedskriven i Gamla testamentet (Tanakh) och som utreds och förklaras ytterligare i Talmud och andra texter.
• Det var med en knippa isop israeliterna enligt Andra Moseboken strök påskalammets blod på sina dörrposter inför uttåget ur Egypten.
• Efter århundraden i Egypten ska israeliterna under ledning av Moses ha kommit till landet Kanaan en andra gång, ett landområde som de etappvis erövrade från andra folk.
• Detta ljus symboliserar både den eldpelare som ledde israeliterna ut ur Egypten och uppståndelsens allt omfattande ljus.
• Bileam var enligt Bibeln en arameisk profet som kungen av Moab, Balak, sände ut att förbanna de inträngande israeliterna.
• Arméerna hade väntat på att den andre skulle anfalla i 40 dagar och två gånger om dagen, varje morgon och kväll, hade filistern Goljat klivit fram och krävt att israeliterna skulle skicka en kämpe för att möta honom i tvekamp och därmed avgöra slaget.
• Samuel växte upp i templet i Shilo, som då var Israels huvudstad, och blev senare domare över Israel under den tid då israeliterna bekämpade filistéerna.
• Det äts vid pesach som minne av att israeliterna vid uttåget ur Egypten hade en sådan brådska att man inte hade tid att låta surdegen mogna.
• Uttåget ur Egypten, på latin Exodus, av grekiska Exodos (έξοδος), hebreiska יציאת מצרים, Yetsi'at Mitzrayim, är en berättelse i Andra Moseboken kapitel 1-18 i den hebreiska skriften Tanakh (Tanach), om hur israeliterna befrias ur sin fångenskap i Egypten.
• Enligt Andra Moseboken kunde inte israeliterna tåga ut ur Egypten under Moses ledning förrän landet genomlidit dessa hemsökelser.
• När israeliterna sedan intog Jeriko, blev Rahab skonad tillika med sin familj och de blev tillsammans upptagna i Israel.
• Före den babyloniska fångenskapen namngav israeliterna månaderna från årets början genom att ge månaderna ordningsnummer.
• Den kananeiske kungen blev här enligt Bibeln besegrad av israeliterna och staden blev sedan befäst av kung Salomo.
• Symbolen är förmodligen i sin allra tidigaste variant fornegyptisk, men följde med då israeliterna (det hebreiska folket) utvandrade eller flydde från Egypten och blev ett dominerande inslag i historieböckerna.
• Sävhavet är det namn som i Bibel 2000 används för en vik av Röda havet, som bland annat antas vara det hav som israeliterna tågade över enligt andra Moseboken efter att Mose lyft sin stav över vattnet.
• Mesastenen som hittades 1868 vid utgrävningarna av huvudstaden skildrar den moabitiske kungen Mesa och hans krig mot israeliterna cirka 850 f.
• Genom Guds ingripande skall då Mose ha lett sitt folk ut ur Egypten, och på berget Sinai sägs förbundet mellan Gud och israeliterna ha förnyats när Mose fick mottaga de tio budorden.
• Det var staden och Kanaans land, som guden Jahve hade lovat israeliterna efter den 40 år långa vandringen genom öknen efter slaveriet i Egypten.
• Leviterna var de enda av stammarna som fick städer men inget landområde när Josua ledde israeliterna in i Kanaans land.

Förberedelsen av sidan tog: 170,41 ms.