Definition & Betydelse | Svenska ordet JAGET

Definition av JAGET

1. böjningsform av jag; sin personlighet

Exempel på hur man kan använda JAGET i en mening

• Till skillnad från andra sorters preparat har hallucinogener en djupare påverkan av det psykologiska tillståndet då de påverkar sinnesintrycken och hjärnans perception av jaget och omvärlden.
• En modig person handlar i överensstämmelse med sina övertygelser och önskningar, även vid risk för negativa konsekvenser mot det egna jaget.
• Vad var det då? Att tränga dit ner , till jaget, till Atman - fanns det någon annan uppgift som lönade sig?”.
• Vissa former av hinduism ser samsara som ett bortirrande från det sanna jaget (atman) till en tro på det illusoriska jordalivet som det verkliga.
• Kalachakra, som är särskilt vanligt förekommande inom tibetansk buddhism, betonar varandets cykliska förlopp och enheten mellan jaget och kosmos.
• I ontologisk mening betecknar den att det enda som existerar är den egna upplevelsen som sådan (traditionellt kallat självet, jaget eller medvetandet med dess innehåll) utan några bakomliggande orsaker.
• Nationell solidaritet är en politisk paroll i modern svensk nationalism, med innebörden av ett oavlåtligt förverkligande av en inre hållning, som ej begär något för det egna jaget och är beredd att göra allt för det egna folket.
• Definitionen av Den Andre är en del av vad som definierar eller till och med konstituerar jaget, i såväl psykologiskt som filosofiskt hänseende.
• Dess innebörd kan i korthet beskrivas som den insikt en människa kan vinna, medan hon fortfarande är bunden till sin kropp, om enhet med det eviga jaget (brahman), där insikten även omfattar det faktum att det eviga jaget inte är bundet till en kropp.
• Man anser även att Brahman skiljer sig från en sann fysisk verklighet och från "jaget" hos en människa.
• Det andra jaget är en förtrolig vän, som helt och hållet uppgår i ens tankegång och ger det korrekta uttrycket åt ens önskningar.
• Frigörelsen, kallad moksha, kommer genom insikt om världens uppdelning i purusha och prakrti, med purusha som det egentliga jaget, leder till att själen blir hel och befriad såsom purusha.
• Individuation, om den utförs medvetet, ger ökad egenförståelse dvs förståelse av självet som är större än jaget, och ökad förståelse av de kollektiva normerna (inklusive det kollektiva omedvetna), och målet är en sund relation mellan självet och jaget.
• Självet är en autonom psykisk faktor som kan producera flöde av omedvetet material som jaget inte har kontroll över, vilket kan leda till ett neurotiskt tillstånd, som om det hanteras rätt leder till att personligheten förnyas.
• Sedan återger jaget upplevelsen av sin egen död och de därpå följande visionerna av de straff som drabbar de fördömda.
• Flertalet individer förutsätts genomgå en åldrandeutveckling som leder till avsevärda förändringar i sättet att uppfatta jaget, relationerna till andra människor och livet som helhet.
• Tom Hedlund recenserade i SvD hennes tredje diktsamling, Under mitt leende (1998), där han noterade samspelet mellan jaget och omgivningen.
• I The principles tar William James upp många av sina psykologiska teorier och begrepp som exempelvis medvetandeströmmen (The Stream of Consciousness), det subjektiva och det objektiva jaget, samt James syn på känslan som en i grunden kroppslig reaktion.
• Depersonalisation är en subjektiv overklighetskänsla av det egna jaget, medan derealisation är en overklighetskänsla inför världen runtom.
• En beskrivning är att han gestaltar "det upplösta jaget i en senkapitalistisk miljö" (Theresa Benér, SvD).

Förberedelsen av sidan tog: 262,34 ms.