Definition & Betydelse | Svenska ordet KALENDERN

Definition av KALENDERN

1. böjningsform av kalender

Exempel på hur man kan använda KALENDERN i en mening

• Det finns inget bestämt mått på vilket år som avses men Internationella astronomiska unionen rekommenderar att ett Julianskt år används, alltså längden på ett år i den Julianska kalendern.
• 4 (IV) skulle varit ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern, men genom kejsar Augustus kalenderreform var detta det sista av en räcka med fyra delbara år utan skottdag för att kompensera för tidigare felaktigt införda skottdagar.
• I Vietnam har man traditionellt använt en lunisolarkalender men numera gäller den gregorianska kalendern.
• I den julianska och gregorianska kalendern förlängs året med en skottdag, som (numera) läggs till i februari månad.
• Namnet betyder den tionde på latin och beror på att den ursprungligen var den tionde månaden i den gamla romerska kalendern.
• November kallades förr i Sverige för vintermånad (se gammelnordiska kalendern), och i Danmark slagtemåned.
• September kallades förr i Sverige för höstmånad (se gammelnordiska kalendern), i Danmark för fiskemåned.
• I Sverige kallades april förr för gräsmånad eller grödemånad (se gammelnordiska kalendern), i Danmark fåremåned.
• I Sverige kallades januari förr för torsmånad (se gammelnordiska kalendern), i Danmark för glugmåned.
• Februari är årets andra månad i den gregorianska kalendern och har 28 dagar (29 under skottår) och är därmed årets kortaste månad, då alla andra månader har 30 eller 31 dagar.
• Maj kallades förr i Sverige för blomstermånad i de södra delarna och lövmånad i de norra delarna (se gammelnordiska kalendern).
• Juli kallades förr i Sverige för hömånad (se gammelnordiska kalendern), i Danmark för ormemåned (maskmånad).
• Oktober kallades förr slaktmånad i Sverige (se gammelnordiska kalendern), i Danmark för sædemåned (sådden utfördes då) och i Tyskland Weinmonat ("vinmånad").
• Vid akademiens instiftande 1786 motsvarade 20 december i den gregorianska kalendern den 9 december i den julianska, vilket var Gustav II Adolfs födelsedag (1594).
• Detta synsätt har kyrkan ärvt från den judiska kalendern, där lördagens sabbat också börjar på fredagkvällen.
• Gregorianska kalendern, i Sverige även kallad nya stilen, är den kalender som används i de flesta av världens länder.
• Sekelskiftet definieras i allmänt språk som tidpunkten då hundraårssiffran i kalendern byts, men i historiska texter syftar i regel bytet på när år XXX1 inträder.
• Westfaliska freden (tyska: der Westfälische Friede (bestämd form) eller Westfälischer Friede (obestämd form), latin: Pax Westphalica) kallas den fred som slöts den 24 oktober 1648 (14 oktober 1648 enligt den gamla kalendern) och som avslutade det trettioåriga kriget och Nederländska frihetskriget.
• Slaget vid Narva var ett fältslag som utkämpades vid staden Narva i nordöstra Estland den 20 november 1700 (enligt svenska stilen; 19 november enligt julianska kalendern och 30 november enligt gregorianska).
• 1858 (MDCCCLVIII) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Förberedelsen av sidan tog: 74,70 ms.