Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet KENOTAF

Definition av KENOTAF

1. gravmonument till minne av avliden person vars kvarlevor gått förlorade eller gravsatts på annan plats

Exempel på hur man kan använda KENOTAF i en mening

• I antikens Grekland var uppförandet av en kenotaf i förekommande fall nödvändigt för att ge en "vilsen själ" en viloplats.
• De mest betydande helgonbilderna av biskop Henrik utgörs av de kopparplåtar, som täcker helgonets kenotaf i Nousis kyrka.
• Åren 1916–1922 var han tillsammans med sin bror Aron anställd vid stadshusbygget i Stockholm, där han bland annat utfört portföljarna i granit mot Hantverkargatan med den tre meter långa Birger jarls kenotaf i blästrad grå granit överdragen med förgyllt bly vid stadshustornets östra fot, takfigurer och porträttbyster, till exempel av Ragnar Östberg i Blå Hallen.
• Upptäckten gjordes av en arkeolog som bevakade ett vägbygge alldeles intill en plats där det tidigare funnits en gravhög (kenotaf) för Estrids förste make, Östen, samt ett av deras barn.
• Man gissade länge att Raknehaugen endast var en minneshög (kenotaf) för en småkung, eller att den var en så kallad tingshög.

Förberedelsen av sidan tog: 81,76 ms.