Definition, Betydelse, Synonymer & Anagram | Svenska ordet KLINGA


KLINGA

Definition av KLINGA

  1. den vassa delen av ett skärverktyg eller vapen
  2. frambringa ljud av hårda resonanta material som kommer i kontakt, såsom klockor eller glas
  3. ha en underton av
  4. ljuda högt och kraftfullt

1

1

Antal bokstäver

6

Är palindrom

Nej

9
GA
IN
ING
KLI
LI

17

26

255

84
AG
AGN
AI
AIK
AIN
AK
AL
ALG


Sök efter KLINGA på:



Exempel på hur man kan använda KLINGA i en mening

  • Värja är ett egentligen ämnat för stöt och som sidovapen buret blankvapen med lång och smal, en- eller flereggad klinga.
  • Hillebard eller hällebard, även spjutyxa, är ett medeltida och tidigmodernt stångvapen avsett för hugg och stötar, bestående av ett 1,5–2,5 meter långt stångskaft på vilket det anbringats en stridsyxliknande klinga kallad bard eller bila, upptill försedd med en spjutspets och baktill med en hake.
  • Krökt klinga ser man på ryttarsvärd från hela världen och underlättar hugg från hästryggen samt minskar risken att svärdet fastnar och slits ur ryttarens hand.
  • Mot orustade motståndare används främst en typ med mer flexibel och skarp klinga för huggande och skärande effekt, medan strid mellan rustade personer företrädesvis kräver en mer rombisk klingtyp, som är styvare och bättre som stötvapen.
  • Gränsen mellan en röjsåg och en förbränningsmotordriven grästrimmer är i viss mån flytande då en röjsåg vid behov kan utrustas med ett trimmerhuvud i stället för klinga.
  • En yoroi-dōshi, ordagrant "rustningspenetrerare", kom med sin relativt längre klinga till användning för stick genom motståndarens rustnigslameller och till att skära sönder fallna fienders rustningar (för halshuggning).
  • Damaskering eller mönstervällning är en avancerad smidesteknik där man sammanfogar flera lager av olika järn- och stålkvalitéer i syfte att erhålla en klinga eller ett blad som har både stålets skärpa och järnets seghet.
  • En ljussabels klinga består av en ljusstråle med så hög energi att den kan skära igenom nästan vilket material som helst.
  • Melodier kan läras genom att observera ett objekt som besitter samma egenskaper som en viss melodi; till exempel, om spelaren undersöker en klinga medan den slipas, lär sig spelaren "slipningsmelodin".
  • Blankvapen är vapen med klinga eller blad tillverkad av metall och som används genom att sticka, skära eller hugga.
  • Pallaschens klinga är ungefär 1 m lång samt rak eller lätt böjd och försedd med sabelfäste och ofta med korgfäste.
  • Klinker (tyska: klingen, ljuda, klinga) är en bränd keramisk platta av stengods eller flintgods som används för beklädnad av företrädesvis golv, men även väggar, terrassgolv, utvändiga trappor och badrum m.
  • Glav (via tyskan, från fornfranska: glaive, "lans/spjut", av , "svärd") är ett medeltida stångvapen där en lång, bred klinga fästs i änden av en lång stång.
  • Då emellertid denne tvekade att anta utmaningen, erbjöd sig Jacobus att i hans ställe korsa sin klinga med motståndarens.
  • Stämmornas placering; Sopranen får inte noteras eller klinga lägre än alten, alten får inte noteras eller klinga under tenoren och tenoren får inte noteras eller klinga under basen.
  • När man skilde gnistgapet från antennkretsen med en induktiv koppling kunde den utsända radiopulsen fortsätta klinga av en stund efter att gnistan slocknat, och nya gnistor skapades i tät följd för att upprätthålla sändningen.
  • Detta åstadkoms genom att några små upp-och-ned-vända labialpipor är arrangerade så att deras toppar är nedsänkta i en skål som kan fyllas med lämplig mängd vatten, och ljuder växelvis med höga pulserande toner då de därvid genomströmmas av luft; ty när en labialpipas (som i princip fungerar såsom många visselpipor gör) öppning i dess topp täcks sänks tonhöjden en oktav och blir svagare, och när vattenytan är i nivå till toppen kommer luftströmmen från pipan att ömsom tränga undan vattnet och få tonen att ljuda med normal tonhöjd och ömsom täckas av vattnet klinga och en oktav lägre och starkare.
  • Blasonering: I blått fält en störtad spets av guld, belagd med ett ospänt blått armborst och åtföljd på vardera sidan av en parallellt med spetsens sida ställd värja av guld med avbruten klinga, den på sinister sida sinistervänd.
  • två noter står på var sin sida om ett taktstreck eller i olika taktdelar, men ska klinga oavbrutet som ett längre notvärde.
  • Oftast har yataganens klinga en svag S-form, handskydd saknas och den fria änden av kaveln avslutas med två s.


Förberedelsen av sidan tog: 90,47 ms.