Definition & Betydelse | Svenska ordet KNÄCKTES

Definition av KNÄCKTES

1. böjningsform av knäcka

Exempel på hur man kan använda KNÄCKTES i en mening

• Kvinnan hade först misshandlats, vilket resulterade i att hennes bröstben och elva av hennes revben knäcktes.
• På öppen gata slog Schyberg därför med sin käpp Brandes i ansiktet; denne värjde sig med sin paraply, vilken av den anledningen knäcktes.
• På sommaren 1994 knäcktes större delen av trädets krona, men kunde räddas genom att stammen sågades av en bit ovanför det nedre grenverket.
• Senare, när han kommit fram, och Geirröds döttrar Gjalp och Greip försökte ta livet av honom genom att lyfta den stol han satt på för att krossa hans huvud mot taket, spjärnade han emot med staven så hårt att jättinnornas ryggar knäcktes.

Förberedelsen av sidan tog: 159,66 ms.