Information om | Svenska ordet KOMMERSERÅD

Exempel på hur man kan använda KOMMERSERÅD i en mening

• von Düben inträdde 1724 i kungliga kansliet, blev kabinettssekreterare hos drottning Ulrika Eleonora 1733, assessor i Kommerskollegium 1739, kommerseråd 1753 och statssekreterare 1759.
• En av dennes sonsöner, Bengt Erlandsson Hofsten (1689–1752), blev kommerseråd och adlades 1726 med namnet von Hofsten.
• Mellan 2002 och 2006 var Jonsson tjänstledig från regeringskansliet för tjänst som EU-expert vid utrikesutskottet i riksdagen samt vid statliga handelsmyndigheten Kommerskollegium där han var kommerseråd och chef för enheten för EU:s inre marknad.
• Aline Gustava (fd Aline) Grönberg, född Wiklund fd Johnsson 3 november 1871 i Åbo, död 29 augusti 1950 i Stockholm, var finländskt kommerseråd och affärskvinna.
• Cederschiöld var sekreterare hos kommittén för järnvägstrafikstyrelsens förvaltning 19 maj 1876–27 juli 1878, var sekreterare hos riksdagens revisorer 1877–1881, blev tillförordnat kommerseråd i kommerskollegium den 27 juni 1882, var ledamot av differentialtullkommittén 18 augusti-15 december 1886, var ledamot av riksdagens andra kammare för Stockholms stad 1888–1890 och protektionistisk ledamot av riksdagens andra kammare samt av bevillningsutskottet 1888–1890 samt kanslideputerad 1888–1890.
• Som tack för den och liknande tjänster översköljdes han av titlar och pengar: kammarherre 1731, assessor i kommerskollegiet 1734, kommerseråd 1739, hovmarskalk 1741 och president i kommerskollegiet 1747.
• Gustaf Adolf Serlachius, född 5 november 1830 i Ilomants, död 13 juni 1901 i Mänttä, var en finländsk industrialist och kommerseråd (från 1896).
• Han blev tillförordnad sekreterare i kommerskollegium 1886, ordinarie 1891, blev tillförordnat kommerseråd 1893, ordinarie 1897 och byråsekreterare där 1897-1904, överdirektör och chef för Patent- och registreringsverket 1904-05, envoyé i Kristiania 1905-08 samt i Köpenhamn 1908-18.
• Efter bergsingenjörsexamen 1909 anställdes han vid Ljusne-Woxna AB samma år, vid AB Svartviks Gruvor och Bastkärns Gruv AB 1912, i Rio de Janeiro 1912–14, ingenjör vid Grängesbergs gemensamma förvaltning 1915, vid A/S Røragen i Røros 1915, vid Klockfältets Gruv AB och Uttersbergs Bruks AB 1915, var disponent där 1918–21, förste byråingenjör vid Kommerskollegium 1921, kommerseråd 1936–51, tillika ställföreträdande generaldirektör från 1945.
• Han var amanuens vid Uppsala meteorologiska observatorium 1897–1902, svensk assistent vid Station Franco-Scandinave de sondages aériens i Danmark 1902–1903, assistent vid Statens meteorologiska centralanstalt 1903–1912, föreståndare för Vassijaure, senare Abisko naturvetenskapliga station 1911–1915, amanuens vid Kommerskollegiums statistiska byrå 1904–1912, aktuarie 1912–1914, förste aktuarie 1914–1921 samt byråchef och kommerseråd 1921–1935.
• Genom sina goda utrikesförbindelser kunde Schmidt bedriva lönsam import- och exporthandel och han avancerade snabbt i affärslivet och i mitten av 1820-talet kunde han även titulera sig kommerseråd och blev då en av stadens ledande män.
• Han var anställd hos Asea 1917–1920, assistent hos Statens elektriska inspektion 1920–1933, statsinspektör över elektriska starkströmsanläggningar 1933–1945, specialinspektör hos Yrkesinspektionen 1934–1945, tillsyningsman över elektriska trådbuss-, spårvägs- och järnvägsanläggningar från 1938 samt kommerseråd och chef för Kommerskollegiums elektriska byrå 1945–1960.
• 1924 utnämndes han till förste byråinspektör i Kommerskollegium och var från 1936 kommerseråd och chef för kollegiets fartygsinspektionsbyrå.
• Hafström var tillförordnad sekreterare i Kommerskollegium och tillförordnat kommerseråd 1903–1906, protokollsnotarie (civilassessor) hos rådhusrättens första avdelning och i förmyndarkammaren 1908–1918, rådman 1918–1934, vice ordförande i styrelsen för Sankt Görans sjukhus 1912–1921 och ordförande i hyresnämnden 1916–1923.

Förberedelsen av sidan tog: 108,34 ms.